Liberalismens kris och hotet mot Östra Göteborg

Liberalismens kris kan få allvarliga konsekvenser för Göteborgs inneboende dynamik. Göteborgsandan är redan under attack och begreppet Muteborg är etablerat. Liberalerna håller fast vid gamla tiders klyschor, men vi lever inte längre på sjuttiotalet, åttiotalet eller ens nittiotalet. Westerbergseffekten har sedan länge tonat av. Det går inte att leva på gamla meriter och att utföra ett namnbyte utan att samtidigt ha ett politiskt program som motsvarar människors behov och efterfrågan är förödande.

Liberalerna ska vara glada att de överlevt så länge som de har. Från ett perspektiv ser det nästan ut som att Björklund tillsattes för att montera ned partiet. Birgitta Ohlsson hade kanske varit bättre ur ett etiskt perspektiv, men hon lyckades inte erhålla någon tillräcklig uppslutning kring sina toleranta och vidsynta idéprogram. Kanske framstod en del av hennes ställningstagande som opportuna. Engagemanget i staten Israel skrämde bort vänsterväljare. Ställningstaganden för republiken skrämde bort högern. I Ohlssons åsiktsbukett fanns lite för många kontroversiella åsikter. Om Birgitta tillhörde vänstern inom partiet tillhörde Jan Björklund högern och vi vet hur det gick. Jan Björklund tog rodret och etablerade partiet på nivåer allt närmare 4%-spärren.

Det är ur den svaga, urvattnade, meningslösa liberala ideologin vi ska sätta in de två partier som fått mer luft under vingarna: Kristdemokraterna och Vänstern. Båda har tagit tydlig ställning för ideologier vars innehåll inte på samma sätt är allmängods. Liberalernas idéprogram är redan klart. Människor har nu så mycket valfrihet och så många sätt att handla på att de är nöjda och tycker att det räcker. Men i takt med att Liberalerna har färdigställt sina program har de inte tagit sig an nya och står därför tomhänta inför väljarna.

Det är därför man kan tycka att Liberaler i Göteborgsdebatten låter allt mer desperata och det liberalerna säger klingar allt mer falskt. Daniel Bernmar drar i egenskap av Vänster till sig långt mer kritik från borgarpressen än Elisabeth Lann som betraktas som mer lojal mot journalist-skrået och den akademiska medelklassen. Men Lann driver frågor som anknyter till kyrkan, teologin, den judisk-kristna traditionen vilket är något helt annat än John Stuart Mills tok-liberalism.

Kyrkan liksom arbetarklassen är van vid att utstå kritik från det liberala media och iberala högskolor. Då liberalerna härskat i mediabranschen och på högskolorna har de länge varit tillfreds med att vara de som ställer frågorna, de som kommer med kritik, de som gör bedömningarna och de som sitter inne med svaren. När medelklassen förlorar sin makt behöver den rättfärdiga den på andra sätt. Det främsta sättet den liberala medelklassen har till sitt förfogande tycks allt mer att bli gröna frågor som koldioxidskatt, ekologiskt jordbruk, grön ekonomi och grön omställning. Och en god liberal inte något hyckleri i att ta över andra partiers kärnfrågor och göra dem till sina egna. Det är vad konkurrens i liberal anda innebär.

Men jag är ändå tveksam till att Liberalerna lyckas förvandla sitt parti så att det lockar nya väljare. Partiet har som jag tidigare visat på bloggen helt misslyckats med att skaffa väljare i Östra Göteborg. Det har låg eller ingen trovärdighet bland invandrartäta områden som Gårdsten och Angered. I Kortedala ligger partiet på ungefär 2% i Bergsjön på ungefär 1%.

Det är så uppenbart att Liberalerna medvetet eller omedvetet förespråkar innerstaden och de välmående områdena framför problemområden. Vilket innebär att deras politik ”den organiserade liberalismen” också kan kallas för ekonomisk apartheid.

Och om den organiserade liberalismen skapar ekonomisk apartheid så skapar den även polariseringen och högerextremism. Den svaga liberalismen har lämnat dörren öppen för högerextremismen. Liberalernas ryggradslösa hållning har gynnat Sverigedemokraterna. Liberalismens klyschor om att välja sin framtid, valfrihet och individens frihet och kreativitet har erbjudit näring till Sverigedemokraternas partiprogram och digitala nätverk.

Det är Liberalernas Sverige som givit oss Nya Tider, Fria Tider och Samhällsnytt. Det är Liberalernas Värld som har givit oss Gatestone Institute, Flashback, Alex Jones och Donald Trump.

Människor i Östra Göteborg har all anledning att vara rädda för den organiserade liberalismen. Den kan mycket väl framstå som en tätt sammanhållning sekt som vill hålla medborgare i Gårdsten, Angered, Kortedala och Bergsjön utanför. Det är betänkande att högerextremister ofta anklagar liberaler för att tillgodose samhället med ”det fina hatet”. Med en lite annan formulering skulle den organiserade liberalismen kunna jämföras med intellektualiserad apartheid eller moderniserad apartheid. En apartheid som de har lyckats införa genom att segregera Göteborg.

Och i takt med att många ledande socialdemokrater fått det bättre har de allt mer börjat låta som liberaler. Hyresgästföreningens tidning skulle lika gärna kunna vara utgiven av gamla Folkpartiet om det inte vore för det halvhjärtade engagemanget mot marknadshyror.

En seg och utdragen maktkamp mellan olika fraktioner inom Liberalerna är att vänta. Det är en maktkamp man inte vill visa utåt. Den påminner mer om tysta leken.

Axel Josefsson är en skicklig diplomat som än så länge lyckats manövrera det politiska landskapet med god förmåga. Hans fokus på kärnuppdraget har varit av godo för staden. Liberalerna är än så länge mer en tillgång än en belastning för Josefsson.

Jag har höjt ett varningens finger för att ett splittrat Liberalerna kan leda till flera skadeverkningar bland annat att ett klansamhälle etablerar sig i Östra Göteborg. Det är Liberal politik att alla ska ha yttrandefrihet och förutom högerextrema sajter som Nya Tider, Fria Tider och Samhällsnytt har liberalismen lyckats etablera Vetenskapsskolan i Kortedala och moskén i Bellevue.

Men samtidigt som Liberalernas liberalism skapat grogrunden för den religiösa extremismen och högerpopulismen vill den inte kännas vid det ansvaret. Det här är en del av den självförnekelse som gör organiserade liberaler så farliga. Även om de ser orsak och verkan förnekar de sin egen roll i kedjan.

Det vore lugnare för Josefsson och tryggare för Östra Göteborg att slippa den organiserade liberalismen. I takt med att Elisabeth Lann normaliserar kristdemokratin och Daniel Bernmar normliserar Vänstern framstår Liberalerna allt mer som en klan. Människor i Östra Göteborg kommer att fortsätta rösta vänster och de liberala väljarna kommer förmodligen allt mer att lockas över till Centern. Partiet har en välfylld kassa och kan köpa fler mandat.

Inshallah säger man ofta i Östra Göteborg. Det är ett sätt att uttrycka hopp och förtröstan. Frasen används inte bara av muslimer utan även kristna och judar. Att slippa Liberalerna i Göteborg kommer att bli svårt, men om Gud vill plockar han bort denna tagg ur Göteborgs hjärta.

För liberalerna själva förstår nog inte att deras politik kan leda till att folk i Östra Göteborg tar livet av sig. De förnekar sin egen roll i bilgränder, upplopp och gatukrig. Men om organiserade liberaler tar sig friheten att slå sönder människoliv i Östra Göteborg, att förvandla människoliv till spillror bara för att en ekonomisk teori kräver det är de ute på hal is.

Rent etiskt kan man tycka att boende i Gbg Öst har rätt att försvara sig mot den ekonomiska apartheid den organiserade liberalismen utsätter dem för. Men antalet målsägande måste vara stort. Liberalismen skadar Hisingen, Majorna, glesbygden, Småland och Blekinge.

Liberalerna har varit under spärren i flera månader. De är skadade. De är inträngda i ett hörn. Det gör dem farliga.

Göteborg, Folkpartiet och Liberalerna


Det har funnits en del avgörande överblick i Göteborgs historia. Möjligen ar en av de stora katastroferna den som fick GHT (Göteborg Handels och Sjöfarts-Tidning) att gå under. Huvudredaktör Torgny Karl Segerstedt gick ur tiden 31 Mars 1945. Hans tidning föll 1985 och sedan har medialandskapet utarmats. Att Göteborgs Liberalism började försvags redan på nittiotalet kanske så här i efterhand kan tillskrivas såväl Ny Demokrati som medial utarmning. Emellertid kom inga omedelbara konsekvenser av att GHT gick ur tiden 1985.


Bengt Westerberg lämnade studion när Ny Demokrati kom in i Riksdagen valnatten 1991. En bild som har stort symboliskt värde och kan tolkas som att Folkpartiet backar ned för högerextremismen. De vågar inte ta striden utan flyr. Nu försvann Ny Demokrati ur riksdagen lika fort som de dykit upp, men de flesta av väljarna därifrån röstar förmodligen på SD ett parti som Liberalerna (f.d. Folkpartiet) inte heller lyckats hantera utan istället har de bytt namn En tämligen egendomlig strategi. På femtiotalet hade Folkpartiet en femte del av väljarna. Westerberg fick partiet att gå till 13.2% från 5.7%. 2002 var det uppe i 12.%.


Partiet har överlevt flera kriser. Helena Gissén politisk reporter på TV4 jämförde liberalernas riksmöte i mars 2019 med en kollaps. Ullenhag har myntat uttrycket ”den organiserade liberalismen” vilket för tankarna till ”den organiserade brottsligheten”. Enligt Viktor Barth-Kron är det partiet Liberalerna som är i fara. Han menar att liberalismen klarar sig på egen hand. Möjligen är det så att Centerpartiet och Moderaterna tagit över ideologin.


LIberalismen är en farlig ideologi med religiösa förtoner och Barth-Kron är en av dess förkämpar som så många andra journalister. Specifikt för en religion är ju just att den överlever genom att anpassa sig och omtolka sina egna doktriner efter vad som passar just här och nu.


Vilket innebär skulle innebära att jordbruket, försvaret och lag och ordning numera förbereds för att bli ”liberala” krafter. Om partiet Liberalerna går under måste akademikerna skydda sina intressen genom att manipulera andra ideologier för sina egna syften. Närmast till hands står då Centerns gröna ideologi och Moderaternas socialkonservatism. Får man tro Andreas Johansson Heinö är det Centern som tagit på sig den liberala ledartröjan. Enligt Johanssons-Heinö har liberalerna varit borgerlighetens viktigpettrar, men tappat den funktionen på grund av de Nya Moderaterna.


När Bengt Westerberg lämnade studion 1991 gav han upp för högerkrafterna istället för att ta debatten med dem. Han drog även med sig Olof Johansson bort från TV-Studion. Att fly sina egna problem är sällan en bra strategi.


I en intervju med Johanne Hildebrandt verkar det ha gått upp för Nyamko Sabuni att partiet kan förlora sina riksdagsplatser och hon medger indirekt att det är Stockholmsfixerat. Hon har också förstått att namnbytet inneburit att partiet förlorat sin kontinuitet. Att Liberalerna blivit ett historielöst parti innebär att starka ledare kan ta över partiet och kanske kommer en ny Westerberg effekt i framtiden.
Partiet är en given turn-around-kandidat även om det just nu är svårt att se hur vändningen ska komma. Kanske kan partiet växa på andra partiers misstag.

Annars kommer Liberalerna gå samma väg som GHT och det stolta liberala fästet i Göteborg går förlorat. Något som kan öppna upp för såväl Kd som Vänstern.

Idag är Daniel Bernmar och Kristofer Lundberg mer troliga kronprinsar till titeln årets Göteborgare än någon enskild liberal. De har profilerat sig som personer av folket, medan Liberalerna precis som Nyamko Sabuni tillstår framstår som elitistiska Stockholmare.

Att Odenljung som suttit i Liberalernas presidium kan uppfattas som en elitist som svikit Göteborg till förmån för Stockholm kan vara en anledning till att hon på landsmötet i Västerås hoppade av posten som Vice Ordförande. En annan anledning kan vara att elitister sällan drar jämt. Det har inte direkt slagit gnister om samarbetet inom Liberalerna och maktkampen mellan Ullenhag och Sabuni var visserligen diskret, men den ingav inte en bild av någon sammanhållning direkt.

GP skriver 23 Oktober 2019 om Odenljungs avhopp. De ställde frågan om det var ett taktiskt spel i partitoppen som påverkat henne. Odenljungs svar att hon fortfarande har ett starkt hjärta för de liberala frågorna känns som en dålig ursäkt. För om hon haft ett starkt hjärta för de liberala frågorna och partiet fungerat hade hon ju knappast hoppat av posten som vice partiordförande.

Det är nästan bara för uppenbart att journalisterna på GP uppfattat hur spelet i Liberalerna pågår. Intressegemenskapen i partiet har minskat. Sammanhållningen har minskat. Partiet vet inte vad det vill. Det är splittrat. Det försöker nu att upprätthålla skenet utåt när den interna sammanhållningen och politiska viljan sakta tynar bort.

Allt fler ställer frågan: Vad står Liberalerna för? Vad vill Liberalerna?

Frågan för en utomstående är också: Hur vinner vi Liberalernas röster? Hur plockar vi väljare från Liberalerna?

I kommunvalet 2019 i Göteborg var Moderaterna och Miljöpartiet de stora förlorarna. Liberalerna klarade sig bra. Demokraterna plockade de flesta väljarna från Moderaterna, inte Liberalerna. Skulle Liberalerna få en utbrytare i paritet med Martin Wannholt skulle partiet kunna försvinna, men något sådant finns inte på horisonten. Visserligen har Centern och Feministisk Intiativ börjat plocka en och annan väljare av Liberalerna, men en minskning på knappt en procentenhet för Liberalerna är inte så mycket.

Än är inte slutet kommet för Liberalerna.

Liberalismen

Problemen med liberalismen

Det står allt mer klart att liberalismen inte är en fanatisk ideologi av det vanliga slaget. Att den överlevt kan mycket väl ha att göra med nedläggningen av mentalsjukhusen. På 60-talet fanns mellan 30.000 och 40.000 sängplatser inom den svenska psykiatrin. Det är inte helt och hållet satir när jag inbillar mig att en del ung LUF:are skulle må gott av en motsvarighet till en del av de platserna. Även om de inte själva kan göra anspråk på sängplatser inom psykiatrin förespråkar de ett samhälle som skapar sjukdomar och gör personer beroende av neuroleptika.

De personer som själva är medvetna om att de utsätts för psykisk misshandel kan göra något åt det. De som inbillar sig att det ekorrhjul liberalernas ignorans har skapat är det verkliga samhället borde testa forest-bathing eller någon annan terapi ute i naturen. De skulle då upptäcka att det finns en bättre värld än den självtillräckliga och självgoda liberala ideologin.

Att sänka lönen för LO-medlemmar till svältgränserna är att ta oss tillbaka till det slaveri-samhälle varur John Locke hämtade sin inspiration.

Dagens mediala värld där sjuka åsikter och personer får uppmärksamhet vittnar om att media uppmanar till kollektiva psykoser. Medialandskapet domineras av ett fåtal nyhetsbyråer varav TT är den mesta kända i Sverige är TT.

Att Liberalerna i Göteborg inför valet talade om framtiden utan att ge den innehåll eller att forma den kan tolkas på flera sätt även som en begynnande medvetenhet om partiets sjukdom. Partiet påminner om en utbränd välfärdsarbetare som är på väg in i väggen, men aktivt förnekar sina egna problem.

Eftersom Liberalismen har överlevt i 147 år efter John Stuart Mill kan den ha flera hundra år kvar. Paulus förvanskningar av Joshua Ben Pandiras predikningar har överlevt i 2000 år. En lång historia av blod går som en röd tråd bland de skadeverkningar av Paul av Tarsus bisarra idéer. De för Göteborg mest relevanta var Luthers uppdatering av Paul av Tarsus med fleras skrifter som i tysk tappning var den direkta orsaken till ett trettioårigt krig som dödade många svenska bönder samt Göteborgs påstådda grundare Gustav IV Adolf.

Daniel Bernmar vet rimligtvis mer om mig när det gäller hur Liberalerna lyckats gripa makten i Göteborg. Att härska genom att söndra är uppenbart ett vinnande koncept Kulturnämndens ordförande i Göteborg. Att en människa som förespråkar en sådan bisarr ideologi som liberalismen tillåts verka i Kulturnämnden är givetvis förödande och djupt okristet. Men på något sätt har Liberalerna genom passiv aggressivitet skickat ut Kd:s Elisabeth Lann som ett lockbete eller en bulvan. De vill avleda Bernmars från verkliga frågor genom att spela ut Kd.s Elisabeth Lann mot Bernmar.

Liberalerna har också åtnjutit flera fördelar genom splittringen inom ett av arbetarrörelsens främsta intresseorgan: Hyresgästföreningen den förening som med sin kampanj om marknadshyror räddade kvar Stefan Löfvén vid makten. Kristofer vann flera viktiga röster åt socialdemokraterna på Hisingen och i Östra Göteborg, men han växte sig för stark och rörelsen ansåg helt sonika att de maximerat avkastningen av Kristofers engagemang och avpolleterade honom.

Liberala GP hängde på och gjorde en serie groteska reportage om Hyresgästföreningen där de gottade sig åt arbetarrörelsens splittring. Indirekt visade de lojalitet mot övermänniskan Odenljung vars mörka maktpyramid torde vara jämförbar med Jan Björklunds.

Kristofer Lundberg var den person som kunde hota och utmana Göteborgs finansiella, kulturella och politiska elit något som redan sänt svallvågor upp till Stockholm. Hyresgästföreningens makthavare agerade enbart av egenintresse, men deras hantering av Lundberg gynnade Liberalernas status quo. Med ett kastrerat Rättviseparti fanns vägen för Liberalerna att återvinna högerns väljare samtidigt som man behöll greppet om svaga arbetare och socialdemokrater.

Att få arbetare att skämmas för sig själva och sin rätt till livets nödtorft är en uttalad liberal strategi.

Den liberala strategin att skapa splittring och ställa grupp har börjat skörda frukter i Göteborg: Liberalt framkallade klaner, liberalt framkallade bilbränder, liberalt framkallade maffiafamiljer syns och märks. Att GP nu går ut och avslöjar det liberala samhällets frukter visar att tidningen allt mer tar avstånd från liberalismens låt gå mentalitet. Tidningens reaktion har blivit allt mer Moderat med anstråk av SD. Det är en kraftig sväng åt höger.

Den mest kända högerpolitikern i GP är såklart Alice Teodorescu. 1 April 2019 gick hon till Moderaterna. Det var föga förvånande att något åt det hållet skulle inträffa. Teoderescu var redaktör på GP:s ledarsidor sedan 2015 och arbetade från första dagen med att vrida tidningen högerut, bort ifrån de mer humana krafterna och mer åt kapitalets krafter. Det skulle kunna ha inneburit en förbättring av GP:s mer uppbyggande former av liberalism, men så blev inte fallet. Benjamin Dousa gick till Timbro och hans ledande ställning i debatten har inte heller den fått Liberalerna att tänka om eller komma med nya idéer. Istället har medlemmarna låtit sitt parti stå kvar på låga siffror genom att undvika att fatta beslut.

Moderaterna håller nu på att koppla greppet om den svenska debatten och det svenska samhället och de gör det med hjälp av två partier: Kd och SD. Liberalerna har de kopplat bort, men Liberalerna har lycktas väl med att förvandla Sverige till ett kaotiskt land. Med hjälp av JÖKEN topprider Liberalerna nu socialdemokraterna. Att vara högutbildad akademiker innebär en närmast osannolik förmåga att manipulera andra människor för egna förmåner.

Antonia Margaret Ax:son Johnson en person de flesta känner till på grund av hennes enorma rikedomar. Ax:son Johnson var vice ordförande i kommunstyrelsen för Liberalerna i Upplands Väsby 2006-2012. Hon hade chansen att bli partiledare, men valet föll istället på officer Jan Björklund. Men Antonia var en av de första att uppmana den borgerliga fyrklövern att regera med Sverigedemokraterna vilket säger en hel del både om Liberalerna och Liberalerna i Upplands Väsby.

Hur ska vanliga småföretagare kunna hävda sig emot ett imperium av matbutiker? Willys, Hemköp, Dagab och Tempo – möjligheten för en småföretagare att hävda sig mot såväl dessa som Ica och Lidl är så gott som obefintlig. Därför misslyckas de flesta företag. Därför tvingas folk att skriva på dåliga avtal. Det går inte speciellt bra att konkurrera mot imperium på lika villkor. Hur ska Andorra kunna konkurrera med USA?

Hur skulle den elit som idag lever gott på avkastningen av ett företag klara sig om de förlorade sin position, sina aktie-innehav och fick börja från noll? Om konkurrensen och möjligheterna är så stora som vissa liberaler hävdar skulle många ledande liberaler kunna skänka bort sina aktieportföljer, villor och egendomar imorgon, flytta ut till Gårdsten eller Lövgärdet utan papper på sin egen identitet och utan rätt till ens socialbidrag skulle de bygga upp nya rikedomar lika lätt som man skär i smör. Men hade de verkligen klarat det? Är det så lätt som de gör sken av?

Med lite tur kanske den numera egendomlösa elit-kapitalisten skulle få jobba med ett minutschema i hemtjänsten helt utan kringtider, men med en förstående chef som i vart fall inte är psykopat.

Eller också får de köra buss 7-18 med 16.000 före skatt att försörja sig med. Men hur får en utblottad papperslös människa bostad?

Liberalerna säger sig vilja skapa ett samhälle för alla, ett smörgåsbord av möjligheter för alla, men för närvarande saknar deras mandat stöd från väljarna.

Hade det blivit bättre med Birgitta Ohlsson? Landets förmodligen mest politisk korrekta politiker alla kategorier har varit ledarskribent på flera liberala tidningar. Ohlsson tycks ju som en alltigenom god person, men uppenbarligen var det något som saknades i hennes gärning så långt. Förmodligen gick hennes karriär lite väl mycket på räls. Hon var dotter till en liberal politiker, studerade statsvetenskap och internationella relationer vid Stockholms Universitet och blev i det närmaste arketypen och sinnebilden för den perfekta vänsterliberalen: allt åt alla, alla fina ord du kan tänka dig från tolerans till demokrati. Mängder av åsikter om allt gott och på det EU, Nato, feminism, romer, konsumentfrågor, Israel och republik.

Ja, Birgitta Ohlsson levde i sanning upp till renässansmänniskans ideal redan innan hon fyllt 40 och om allt skulle gått hennes väg skulle vi leva i ett paradis idag. Men istället gav hon upp när hon fyllt 2017 ett år efter hon blivit officer i hederslegionen.

Men eftersom hon inte ens är 50 år gammal är det fortfarande möjlighet och kanske rentav troligt att hon blir partiledare efter Sabuni. Det är svårt att se en mer lämpad kandidat. Just nu ser det kanske inte så lovande ut för henne, men med en portfolio av goda värderingar kan hon om några år vara Folkpartiets frälsare.

Birgitta Ohlsson står tveklöst på ”rätt sida” av historien, men det finns mer än en historia och historien är sällan spikrak utan oftast krokig.

Trots allt som hänt i den intellektuella världen och de akademiska sfärerna är och förblir vi biologiska varelser. Våra gener är identiska med CroMagnon-människans.

Birgitta Ohlssons svaga punkt var den liberala myten om den enskilde individen och med den förnekelsen att människan är ett kollektiv. Om jag skulle ta tidsmaskinen till tidigt nittiotal skulle jag förmodligen ställa mig bakom alla hennes åsikter, alla hennes värderingar och dela hennes uppfattningar i stort och smått. Men vi har hamnat i ett bra mycket mörkare Sverige än det humana Sverige av djurrätt, vegetarism, fred och humanism som präglade bland annat Birgitta Ohlsson under nittiotalet. Den goda idéen om samhället och världen kan inte byggas över folkets huvuden. Då är vi tillbaka i drömmarnas värld tyvärr.

Det är befängt att tro att livet på jorden är en fråga för politiker, journalister, statsvetare eller ens ekonomer. Vi är biologiska varelser, beroende av mat, dryck, luft, solljus, värme sömn och vila. Det goda är inte något vi själva skapar. Vi förädlar bara de omständigheter vi föds in med. Råvarorna finns där oberoende av oss.

Vi skapade inte den här planeten och vi äger den inte. Hav, berg och vattendrag är naturliga gränser liksom jordskorpan och atmosfären. Men att människan har någon gudomlig rätt att utnyttja allmänna råvaror för egen vinning eller äga dem är ett liberalt påfund och ingen naturlag. Liberalismen är helt fristående från naturvetenskapliga fakta. Den är en social konstruktion, en ism bland andra ismer. Den är ett tankeslott vars främsta funktion är att skydda en klass och deras privilegier.

Det fanns en tid i människans historia då kannibalism var allmänt utbrett och naturligt. Den tiden har vi lämnat. En kannibal skulle i vår tid klassas som psykiskt sjuk. I den framtid som komma skall kommer samtliga av oss som lever nu klassas som något likande – inte bara liberaler utan alla nu levande Homo Sapiens kommer att betraktas som moraliskt och mentalt underutvecklade.

Men här och nu just nu behöver Liberalerna en bättre strategi än att sänka lönen för LO:s medlemmar om de vill behålla sina platser i Riksdagen. 98% av väljarna i Östra Göteborg vill inte ha med Liberalerna att göra. De saknar skäl att lägga sin röst på ett idéparti utan idéer.

Liberalernas pyttipanna

För ett antal månader sedan hade jag förmånen att diskutera politik med en framgångsrik företagare i Göteborg. Han är ett välkänt namn och bor granne med höjdare i Göteborgs mer välbeställda kretsar. Jag fick inte avslöja hans namn. Han hade röstat på Folkpartiet i hela sitt liv, men nu hade han givit upp hoppet om partiet. Hans analys var att det skulle dö ut.

När jag besöker en framgångsrik person som bor i ett attraktivt område i en lyxig villa fäster jag mig lite mer vid dennes avsikter. Pengar är makt och makt är pengar. Tillhör du de rätta kretsarna gör du ofta bättre investeringar och bättre livsbeslut. Du vågar göra mer då du umgås med personer med bättre liv. Framgång föder framgång. Motgångar föder fler motgångar.

Den negativa trend han sett i Folkpartiet vars värderingar han delat i hela sitt liv hade slutligen fått honom att överge partiet. Det var ytterst motvilligt, men hans känslor för partiet var borta. Det fanns för honom inga rationella skäl länge att rösta på det.

Det här var ingen kylig man utan empati, tvärtom.

Då jag lärt känna personen under flera år tog jag honom på stort allvar och ända sedan dess har jag sett flera tecken på Liberalernas fall och ibland har jag öppet dissat partiet.

För vid sidan av den här framgångsrike personens mer harmoniska beslut har jag även pratat med två personer som röstat på folkpartiet och numera enbart känner aversion till partiet och vad det blivit.

Efter lite research har mycket nedslående uppgifter kommit fram om partiet.

L vill sänka lönen för undersköterskor till 12.500 i månaden. (Aktuellt i Fokus, 24/9 2019)

Björklund och Ullenhag vill sänka lönen för undersköterskor till 14.000. (Kommunalarbetaren, 11 Feb 2016)

Nyamko Sabuni skymfar en hel yrkeskategori. (Ystad Allehanda, 17 Okt 2019)

Nyamko Sabuni attackerar LO (Arbetet, 3 juli 2019)

Det är alldeles uppenbart att Björklunds och Ullenhags förakt mot vårdpersonal existerade 2016 och i olika grader av omfattning genomsyrar Liberalernas ideologi. Det är lika uppenbart att Nyamko Sabuni fortsätter att företräda det.

Får vi ett bättre Sverige om vi sänker lönerna för chaufförer, skolmatspersonal, reparatörer och hantverkare? Det blir allt mer tydligt att Liberalerna förespråkar ett sådant samhälle. Hur ska man tolka intervjun i Arbetet 2 juli 2019? Att Sabuni tycker att vanliga arbetare är ”sura” och att hennes eget parti står för det goda?

Jag tycker synd om ledande liberaler som tampas med ett LUF som vill byta namn på Grönsakstorget, och ett LUF Stockholm som vill tillåta incest och pedofili,

Fogelgren ordförande i kulturnämnden är liberal och har all anledning att må dåligt över Liberalernas utveckling. När återväxten i partiet är beroende av smaklösa mediala jippon som att förespråka friheten till incest och pedofili (22 feb 2016) är det ytterligare ett tecken på att Liberalerna hotas av kollaps och undergång.

Oavsett vad man Miljöpartiet och Centern av idag är det rimligt att de kommer att ta röster från Liberalerna när nästa våg av miljökatastrofer väller in. Men vinklingen av media sker ofta till liberalernas fördel då pressen, media och skolan är traditionella Liberala fästen. Det är lärare, journalister och högskolestudenter som måste förmås välja bort Liberalerna om partiet ska kunna raderas från den politiska kartan.

Partiet har sina starkaste fästen i storstäder och högskole-orter. Det är välutbildade människor som röstar på Liberalerna, journalister, lärare och akademiker. Hur länge de här personerna kan blunda för verkligheten är oklart. Men så länge du har en säker och priviligerad anställning går det att blunda länge – förmodligen tillräckligt länge för att partiet ska kunna reparera sitt skamfilade rykte och kravla sig över 4%-spärren igen.

Det är snudd på omöjligt att avgöra om en aktie som har gått ned mycket kommer att fortsätta ned eller vända upp. Även hästar som brukar vinna kan förlora. Bra statistik är aldrig en garanti för nya segrar, men bra hästar vinner oftare än dåliga.

Liberalernas nedgång är illavarslande för partiet.

Birgitta Ohlsson har understundom varit en ledande kraft inom partiet och utmanat om ordförandeskapet.

Våren 2017 hävdade hon att att Jan Björklund byggt en maktpyramid. (SvD 14 nov 2017)

Sommaren 2017 utmande hon Björklund om platsen som partiledare. (SVT Juni 2017)

Vintern 2019 stängde hon dörren till att bli partiledare. (Fplus, 9 feb 2019)

Kommer partiets kris att fortsätta?

Kommer partiet att återhämta sig?

Liberalerna i Göteborg har 82 förtroendevalda politiker som med största sannolikhet lever gott.

För Helene Odenljung, Ann Catrine Fogelgren och Axel Darvik finns säkert ingen liberal kris i sikte. De sitter bra där de sitter.

15 Juni 2018 publicerade tre ledande Göteborgsliberaler sina floskler om Göteborg, ord som inte visade någonting, men som lurade tillräckligt många att fortsätta som vanligt.Vad sa artikeln?

Att framtiden var för alla.

Att framtiden var din.

Att du skulle ha rätten att vara ditt bästa jag.

Att de skulle skapa fler jobb.

Att de skulle värna samhället från moralpoliser och populister.

När man jämför tortigheten i debattartikeln som bokstavligt svävar uppe i det blå får man en liten annan bild av Daniel Bernmar. Hans artikel från 10 Dec 2018 verkar vara rena uppvisningen i handlingskraft, sunt förnuft och självinsikt i jämförelse. När Liberalerna tycks prata i nattmössan talar Vänstern och Daniel Bernmar om verkligheten här och nu. Han nämner Svartedalen. Vårdpersonalens dåliga villkor. Bristerna i äldreomsorgen. Verkliga problem, inte luftslott och vaga formuleringar om framtiden.

För om vi ska vara ärliga – framtiden är redan för alla, framtiden är redan vår, vi har redan rätten att vara våra bästa jag. Det här är ingenting Liberalerna kan ge oss och det är heller ingenting de eftersträvat att ge oss. Partiet tycks nämligen inte ha några konstruktiva idéer om vare sig framtiden eller våra bästa jag. De moralpoliser som L varnar för – är det möjligen de som blir upprörda över att den framtida generationen liberaler förespråkar incest och pedofili?

Hur ska vi försörja 10 miljoner svenskar i framtiden? Genom att döpa om Grönsakstorget?

Jag har sympati för de människor som av religiösa skäl blundar för livet här och nu på den här planeten. Forna tiders människor blev hjärntvättade av präster och de hade inte som vi tillgång på kunskap via bibliotek och internet. Vår tids människor har denna tillgång, men det verkar inte sjunka in bland Göteborgs 82 förtroendevalda liberaler. Om de var så fantastiska skulle de uppnå bra mycket bättre resultat än 1% i Gårdsten och 2% i Angered Centrum.

Hur kan dagens ens se sig själva i spegeln? Fattar de inte själva hur de blivit indoktrinerade av en ideologi? Det finns gott om djupt religiösa kristna människor med mer sunt förnuft än en hjärntvättad liberal. Något som i sig är en gåta. Det finns mycket skrivet om religiös fanatism, men då liberalerna kontrollerar och styr agendan på högskolan, i tidningar och forskningsvärlden varken vill eller kan de ägna sig åt självkritik.

Det är därför de får skriva ihop floskler modell 15 juni 2018 och få det publicerat – helt utan kostnad.

De personer som klarat av att överleva i den politiska maktkampen i Göteborg har någonting speciellt och jag anar såväl en stark moral som en järnvilja hos de ledande Liberalerna. De har lyckats övervinna ett berg av motstånd. Blåklintarna har 40 överlevande föreningar i VästSverige. Partiets Göteborgs avdelning tycks domineras av kommunalrådet Helene Odenljung, Kulturnämndens ordförande Ann Catrine Fogelgren, Kommunalfullmäktiges 1e vice ordförande Per Gustafsson samt Eva Flyborg 1.e vice ordförande i styrelsen för Göteborg och C/o.

Vad man ska komma ihåg är att Göteborg fortfarande är en bra stad och att det är ett friskhetstecken att ett förhållandevis innehållslöst parti som Liberalerna faktiskt kan överleva här och till och med ha 82 stycken förtorendevalda. Liberalerna har visserligen inte byggt några kyrkor eller moskéer, men de har behållit starkt grepp över skolan, pressen och högskolan långt mycket längre än vad som borde vara möjligt. Det visar att fanatism inte behöver vara religiös utan att intellektuell fanatism signerad John Locke eller John Stuart Mill kan överleva i hundratals år. John Stuart Mill dog 8 maj 1873, men hans idéer dog inte med honom. 82 anhängare i Göteborg finns kvar 147 år senare.

Partiet samlade fullständigt osannolika 7.23% av rösterna i Göteborg. Den sympatiska Elisabeth Lann och Kd som närmaste är att betraktas som en ängel bland demoner fick bara 3,32%. I min värld förklarar det en del av Muteborg. För mig är liberalismen en del av mutorna och bestickningen i Göteborg. Att vara liberal är att se mellan fingrarna på fusk. Att ge vissa elever lite högre betyg och att straffa personer med avvikande uppfattning. Att favorisera enligt eget tycke är så typiskt skolans värld.

Daniel Bernmars parti V fick 12.56% 2018 vilket säkert var välförtjänt. Att Daniel Bernmar framstår som en intellektuell gigant jämfört med Odenljung och Fogelgren och at t demokratin faktiskt förstår det genom att belöna hans parti med 5,33% ger mig åtminstone lite hopp om demokratin. Tydligen finns det personer som faktiskt både läser och förstår något jag faktiskt tvivlar på att de som röstar på Liberalerna gör. Liberaler talar gärna om kunskap, men kunskap ska vara användbar i praktiken också. Där Liberalerna har IQ har Vänstern EQ. Vänstern har större empati än Liberalerna. När det gäller själens intelligens är det KD och Elisabeth Lann som står för den. Tyvärr är Liberalerna kemiskt rent från denna själsliga intelligens, och deras materialism tycks långt mycket större än Vänstern.

Hur kan det vara möjligt att ett marxistiskt parti som förespråkar materialismen har en större själslig närvaro än ett Liberalt parti som förnekar dialektisk materialism?

Förvånasvärt enkel fråga att svara på: Genom att förneka att det finns en andlig dimension som kulturmarxister gör erkänner de den indirekt. Att ignorera den helt såsom Liberalerna gör skänker inga andliga insikter.

Det här är välkänt inom forskningen inom psykokinesi. De som likt liberalerna låtsas som att alla har psykokinetiska krafter har alltid sämst resultat. Långt bättre resultat har de som förnekar att de psykokinetiska krafterna existerar. Den tredje gruppen med de bästa resultaten är de som kritiskt granskat forskningen och som bitit i det sura äpplet: Människan har inga som helst psykokinetiska krafter, men med stora vedermödor kan hon utveckla ett mindre mått av dem.

Den ekonomiska politiken följer ungefär samma mönster: Liberalerna förnekar fattigdomen, Vänstern erkänner att den finns där och en liten grupp välgörare och affärsänglar har förmågan att göra något åt den.

Vi behöver inte gråta några krokodiltårar om Liberalernas potatisar är kokta. Det finns alltid andra partier som kan steka upp dem nästa val. Rösterna går ju inte förlorade. Det är bara det att andra partier får dem och högutbildade liberaler kan lätt få välavbetalda jobb de är bättre lämpade för än politiska uppdrag. Det är trots allt fri företagsamhet och fri konkurrens de förespråkar så vad vore väl bättre för dem än att själva bli utkonkurrerade?

Med det önskar jag det bästa åt allt och alla.

Angered och filosofin


För några veckor sedan diskuterade jag vårdkaoset i Stockholm nära Rumpan Bar på Linnegatan. Kanske bör jag undvika att nämna namn på den som är ansvarig för sjukvården uppe i Stockholm. I januari 2020 kallades vårdsituationen i Stockholm för en ”krigszon”. Såväl kapitalismen som det blågröna styret ges ansvaret för Stockholms vårdkollaps. Situationen som rapporteras om där påminner om Angereds.


I Stockholm tar de privata företagen över vården och de fattiga hamnar utanför precis som i Angered. En del kallar det New Public Management och Nyliberalism, i själva verket skulle man kunna kalla det som samma som i alla tider, gammel-liberalism eller bara liberalism. Att prioritera rika framför fattiga är bara naturligt.


I Göteborg är kontrasterna mellan Angered och Hovås särskilt markanta. Men det räcker förmodligen att gå till olika delar av Hisingen för att se samma sak.


Sahlgrenska och Mölndal utklassar för lokalpatrioten Karolinska, men risken är att storhetsvansinnet i huvudstaden kommer till Göteborg och det kommer att drabba Angered hårdare än någonsin och ge upphov till nya maffiafamiljer och nya maffiakrig.
Redan idag är det allmänt rykte att medlemmar av en viss familj gör lite som de själva vill – det stjäls och det kvitteras ut bidrag som du inte har rätt till.


En av de som ställt till vården i Sverige allra mest skada skulle kunna vara Irene Svenonius. Om hon verkligen ville avskaffa sig själv skulle hon kunna gjort det för länge sedan. Men varken hon eller andra gammel-liberaler vill avskaffa sig själva, de är förblindade av sin liberala övertygelse och förstör endast delvis medvetet samhället, tryggheten och välfärden.


Om du aldrig har kunnat se kan du inte veta att du är blind.


Men oavsett om Svenonius och hennes partikamrater är medvetna eller inte, blinda eller inte blinda kan Tännsjös filosofi få konsekvenser för Stockholms elit.


Den nyttofilosofi som Torbjörn Tännsjö förespråkar kan vara rätt och den kan vara fel, men oavsett om den den är rätt eller fel är frågan om den efterföljs. Tas filosofin på allvar? Skapar den politiska och sociala förändringar?


Politiska och sociala förändringar kan komma utifrån en filosofi, en religion eller en lära alldeles oavsett om den stämmer eller ej. För att ta ett exempel från Angered som vissa anser styrt av en maffia.


Tännsjös Sveriges lag finns i Angered, men efterföljs inte.
Tännsjös Sveriges lag finns inte i Angered, men efterföljs ändå och får därmed konsekvenser.
Tännsjös Sveriges lag FINNS i Angered och efterföljs.
Tännsjös Sveriges lag finns INTE i Angered och efterföljs INTE.


Tännsjö framstår i mina ögon som en besserwisser av samma släkte som Richard Dawkins och jag kan till och med se lite Daniel Bernmar i honom. Men på samma sätt som Richard Dawkins arrogans kan vara en följd av att han faktiskt har rätt, kan den hållning som Tännsjö ger uttryck för ha med hans egen filosofiska övertygelse att göra.
För att dra parallellen till situationen i Göteborg. Vem ska hemtjänsten vara till för? Eliten eller vanligt folk? Hur mycket är rika människors liv värda jämfört med fattiga människors liv?


Oavsett vilka intentioner Svenonius och högerstyret haft när de utformat systemet går det att bedöma deras styre utifrån konsekvenserna. De har haft det högsta ansvaret och skapat det som kallades en ”krigszon” redan i januari 2020. Enligt Kajsa Ekis Ekman är vårdkaoset i Stockholm inget misstag utan ett resultat av en ideologi där privata företag går före. Enligt Zina Al-Dewany ignorerade Svenonius att skaffa beredskapslager. Moderaterna i Stockholm struntade i lagerhållningen. De struntade i personalen och lät ”marknaden” gå fram som en machete över personalen.


Stockholm är vanligtvis tre år före Göteborg i utvecklingen. Den självgodhet, egoism och brutalitet som finns i Stockholm kommer till Göteborg senast 2023 och politiker som har egna självständiga åsikter som gynnar Göteborgare framför ideologi kan komma att bli uteslutna ur sina partier.


Var Kristofer Lundberg i Hyresgästföreningen startskottet i ett nytt krig mellan Stockholms centrala elit och Göteborgs arbetarbefolkning?


Var det en stridshandske som blev kastad?


I så fall måste man fråga sig vad ”största möjliga antal” innebär? Det kan omöjligtvis vara att en liten klick rika toppdirektörer får första livet på Göteborgs utsatta områden.
Tännsjös praktiska filosofi kan kanske hjälpa någon att se skillnaden mellan den liberala ideologins avsikter och dess konsekvenser.


Om inte annat kan arbetslösheten i Coronatider få upp ögonen bland de som drabbats. När ekonomin kraschar ser människan ofta världen i ett nytt ljus. Mat, hyra och basal överlevnad blir viktigare och lyxprodukter förlorar sin lockelse. De fattiga människorna i Angered, Hammarkullen och Hjällbo ställs mot de rika i Danderyd, Täby och Vellinge. Hisingen och Majorna ställs mot Solna och Lidingö.


Vilka är viktigast? Fattiga eller rika? Vad innebär alla människors lika värde egentligen?

Lönsamheten att sälja privat vård till de fattiga är obefintlig. Det är de starka och friska som marknadsekonomin gynnar medan den tyvärr obarmhärtigt krossar sjuka, svaga och dementa.


En händelse som ser ut som en tanke i det sammanhanget var hur demokratiska centralister i Hyresgästföreningen i Stockholm lyckades få bort Kristofer Lundberg ur Hyresgästföreningen. En man av folket i Göteborg hotade Stockholms centralstyre.
Lundberg förklarade den 14 April i Proletären att han uteslöts av politiska skäl.
Det var hans engagemang i Rättvisepartiet Socialisterna som gjorde att han uteslöts.
Kristofer hade arrangerade mötet ”Det brinner i förorten” i Biskopsgården den 21 Sept redan 2011. Han hade redan då insett att Biskopsgårdens ekonomiska problem bland annat hade att göra med spekulanter, liberala politiker och bankirer.


Att ge sig på bankerna, högerpolitik och klassamhälle leder tids nog till motåtgärder från de socialdemokrater som är lojala bankerna då de delvis gynnas av det ekonomiska systemet. Socialdemokraterna känner sig tvingade att agera då de känner sig trängda mellan mäktiga ekonomiska intressen och fattiga Göteborgare.


Den effektivaste lösningen är att ge sig på ledarna. Kristofer Lundberg räknades som Göteborgs starke man. Att få bort honom var viktigt i spelet för marknadshyror och utökade profit för fastighetsbolagens ägare och aktieägare.


Trots att Irene Svenonius vill avskaffa sig själv har hon ännu inte skrivit över sina tillgångar på vare sig Kristofer Lundberg eller någon annan socialist. Ej heller har hon skrivit ett personligt brev till statsministern eller Ulf Kristersson där hon rekommenderar att Daniel Bernmar eller Jonas Sjöstedt tar över hennes villa.


Men nog om det – så länge det finns liv finns det hopp och att vara fattig och frisk är bättre än att vara rik och sjuk.


I slutet av livet kommer du att ställas inför ditt eget samvete och då är frågan om du blir upprörd över de människor du tagit livet av på grund av din politiska hållning eller lite grafitti på din villa?


Att nedmontera den offentliga vården och den jämlika hemtjänsten kanske är vår tids verkliga hatbrott. Åtminstone om tusentals fördärvade liv är värda mer än någon enstaka lyxvilla i Täby?


Den stress Plugo orsakat anställda inom Göteborgs stad skulle kunna ses som ett hatbrott mot undersköterskor. Liberalerna i Göteborg har ett stort ansvar för arbetsmiljön för vårdpersonalen. Det är lätt att tycka att L sitter i alliansen utan att bidra med något i politiken. Att partiet är ett stödhjul utan egna åsikter både i Riksdagen och i Göteborg.


Men hur många ”liberala” familjer i Täby, Djursholm och Vellinge är beredda att avstå sina villor och fritidshus för att bo i husvagn? Det skulle förmodligen kunna bo många *fler* i deras lyxvillor som skulle bli betydligt *lyckligare* än de själva. Liberalernas fritidshus och sommarstugor skulle göra hemlösa betydligt lyckligare.


Med Covid-19 kom ett välförtjänt ”vänster-rally” som framförallt gynnade socialdemokratin. Flera av debattörerna på Aftonbladet fick nytt självförtroende och den enskilda person som betytt mest för sossarnas starka uppgång under corona-våren är förmodligen f.d. Stadsdirektör Svenonius. Men det är inte enskilda personer som gjort att nästan varenda direktör och ledare idag har hjärntvättat andra och sig själva av new public management.


Liberalismen har sedan den uppstått tolererat slaveri. Att förespråka största möjliga rikedom åt största möjliga antal rika utesluter mellan 80% och 90% av befolkningen.
Att ge mer pengar till redan rika är en faktor till varför Liberalerna gjort bottennivåer.

Om Göteborgs förorter ger en föraning vart Folkpartiets opinionssiffror är på väg kan vi titta lite på siffror från valet 2019.

Angered med omgivning:
Angered Centrum, 2.0%
Rannebergen Södra – 1.8%
Lövgärdets Centrum, 1.2%
Gårdsten Södra 1.0%
Gårdsten Norra 0,9%

Liberalernas politik för Angered saknar tydligen såväl trovärdighet som väljarstöd. Odenljungs vurmande för Regnbågens hus i Angered kan ses som en desperat åtgärd att vinna väljare i en tid då GP går allt mer åt Moderaterna eller till och med SD.

Om Liberalerna förlorar GP till Moderaterna kan Göteborgs dagar som en liberal stad vara över. Angered kan fälla avgörandet.

Göteborg eller Muteborg

Hur korrumperat är Göteborg?

Ju mer man lär känna stan, desto mer tycks det som kommit fram i media vara toppen på ett isberg. Den ena skandalen avlöser den andra. Ena dagen är det parkeringsbolaget, andra gången är det Moderaten i Kungsbacka som köpte sex.

Men han var visserligen Moderat politiker i *Kungsbacka* och inte i Göteborg.

Begreppet Muteborg har blivit så ”inmutat” att det går att hitta avhandlingar på Statsvetenskapliga instutitionen i Lund om de ”goa gubbarna” som sysslar med bestickning. Men finns alla mutkolvar i Göteborg? Finns inte samma korruption i andra sammanhang i Strassburg, på SIDA och på Tillväxtverket? Förskingras inte skattepengar av avdankade politiker som blir landshövdingar utan någon större anknytning till de ställen där de blir landshövdingar?

Vad får skattebetalarna tillbaka av landshövdningen, av generaldirektörerna och av presstödet?

Kanske finns det fog för missnöje bland Göteborgs medborgare och nog är det missnöje som skapat Demokraterna och Sverigedemokraterna. Men att Göteborgs skandaler och korruption skulle bero på att det står en moské vid Ramberget Hisingen är såklart retorik av modell ”bondfångeri”. Att skylla på muslimer är Machiavelliansk härskarteknik i modern tappning. Mosken som kostade över 66 miljoner att bygga var finansierad utifrån av Saudi-Arabien och på så vis drog den snarare in pengar till Göteborg än tvärtom.

De pengar som Maria Sternström försnillat är visserligen småpengar med de pengar som kan strömma in i landet med hjälp av oljepengar. Men det stör bilden av Göteborg ändå. Det skapar en ”Göteborgsbild” av att korruption och nepotism är vardagsmat på västkusten.

För minnena av Muteborg består trots moskeer, rimfrost och Covid-19:

Marie Rydén fick avgå då hon samlade poäng på flyget.

Tord Karlsson fick avgå då revisionen avslöjade hur Intraservice åkt till Las Vegas.

Det finns fler exempel: Angereds stadsdelsdirektör som kritiserades i jävgranskning. HR-chefer, personaldirektörer, stadsdirektören och ett sammelsurium av kommunala bolag. Miljonerna är i rullning.

Man blir betänksam av alla högavlönade personer som sparar in på skolan, fritidshemmen vården och omsorgen för att kunna upprätthålla sina privilegier.

Att personer i hemtjänsten inte kan ersättas med vikarier när de är sjuka och att man inte tar anmälningarna till Arbetsmiljöverket om kristen i Hemtjänsten på allvar. Istället för att gå igenom systemet och förbättra det för de som jobbar med gamla och sjuka gör Göteborgs politruker allt de kan för att slippa ett vite. De vill inte betala 1 miljon till arbetsmiljöverket. Någon självkritik lyser med sin frånvaro. Cheferna på förvaltningarna menar att de tillgodoser Arbetsmiljöverkets krav. De vill inte betala arbetsmiljöverket några pengar.

Det hade varit snyggare om Göteborgs direktörer och chefer erkänt att de felat i fråga om Attraktiv Hemtjänst och Plugo, att de faktiskt hade stressat livet ur sin personal. De hade kunnat vidtagit åtgärder för att minska stressen, men något sådant sker inte.

Staden vill inte betala något vite. Den vill inte vidta åtgärder för sin personal. Cheferna vil inte be om ursäkt. De vill inte se risker och problem. De vill slippa betala vite.

Att personalen måste stressa och mobilerna inte fungerar – ja det är så lätt att vifta bort för en chef som har betalt för att göra just detta: Vifta bort problemen, låtsas som det regnar och piska personalen hårdare.

För att slippa betala vite till Arbetsmiljöverket.

Medan eliten skor sig på andras arbete gror missnöje och främlingsfientlighet lite lagom mycket för att distrahera människor från klasskamp och ekonomisk statistik.

Och något vite kan det inte bli tal om bara för att undersköterskorna måste stressa sig igneom dagarna.

Det finns ingen anledning att rösta på SD eller Liberalerna bara för att det finns mutkolvar och bestickning i Göteborg, men den politiska opinionen följer sina egna regler. Kanske gynnar bristen på moral och etik bland högavlönade mutkolvar partier som Kd och V. Det vore kanske inte något fel.

Men något vite kan det inte bli tal om.

Göteborg är Göteborg och det finns skäl till att det ibland kallas Muteborg. Ofelbara chefer som håller varandra om ryggen är ett av dem.

Liberalernas knytnäve


Borgerliga läsare varnas för ni lär inte hålla med mig en centimeter i detta inlägg. Men betänk då att slaveriet är en del av den liberala traditionen. Det var inom ramarna för Liberalismen som det amerikanska slaveriet nåedde sin kulmen. Det var under den liberala tanketraditionen och liberala tänkare som John Locke som det betraktades som normalt och naturligt att förslava afrikaner och indianer i USA.

Det är fakta och det säger inte bara det mesta om Nyamko Sabuni och hennes partikamrater utan också om hur man ska tolka deras förslag, deras synpunkter och deras kritik mot arbetarrörelsen och indirekta kritik mot Kommunal och deras medlemmar.

Liberalernas senaste briljanta uppslag om att tillföra 100 miljoner till vårdforskningen kan lätta förstås om det kopplas till Locke och slaveret. Det blir lättare att förstå vad Barbro Westerholm *egentligen* står för under den polerade ytan.

Istället för att tillföra fler resurser till undersköterskorna vill alltså Barbro Westerholm tillföra 100 miljoner till forskningen.

Inte till arbetsmiljön, inte till fler händer inom vården, inte till högre löner utan till forskning.

Indirekt är det här givetvis en svidande kritik av Kommunals undersköterskor och mot Tobias Baudins och Anna Skarsjös arbete liksom mot socialdemokraternas uppfattning om rättvisa.

Det Liberalerna säger är ungefär: Vi måste ta reda på hur vi kan få runt 200.000 undersköterskor att jobba hårdare.

Förr i tiden kallades de som jobbade med äldre för ”hjon” och det är tämligen uppenbart att Liberalerna har kvar tanken om att det är okunniga hjon som är problemet i äldreomsorgen.

Att problemet skulle vara överbetalda generaldirektörer, landshövdingar, stadsdirektörer, stadsdelsdirektörer eller administratörer på intraservice – ja så långt kan inte Liberalerna tänka. Inte heller har de mage att föreslå att 349 riksdagsledamöter blir 249, att det liberala kungahuset avskaffas eller att man lägger ned Tillväxtverket eller någon onödig myndighet i mängden.

Någon självkritik eller självinsikt hos Liberaler har inte förkommit de senaste 20 åren, men det går bra att nå 3-4% ändå vilket självklart är ett fantastiskt resultat för efterföljarna till forna tiders slavägare.

Liberalerna försvarar den intellektuella medelklassen och deras privilegier och använder ständigt nya fasader för att få onödiga akademiker in i välbetalda arbeten.

Det behövs fler akademiker som forskar om vård snarare än baspersonal som utför vården är Liberalernas senaste snilleblixt. Denna gången signerad Barbro Westerholm som givetvis själv är forskare.

Att vare sig hon eller någon annan liberal brutit med Liberalernas idéhistoria (som godkänner och normaliserar slaveri) säger en del om vad de 100 forskningsmiljonerna ska användas till:


Att piska Kommunals medlemmar hårdare.


Att Westerholm själv varit priviligerad generaldirektörer och priviliegerad professor och ”pinkwashat” sig själv (1979) betyder inte att hon brutit med den liberala traditionen om slaveriet – hade hon brutit med det skulle hon varit socialdemokrat, vänster eller miljöpartist.

Uttalanden om”det goda samhället” och ord som ”etik” och ”förbättra människors tillvaro” kan användas av alla – facister, nazister och såklart liberaler. Bakom de fagra orden väntar sedan praktiken: sämre arbetsmiljö, lägre löner, korruption och nepotism.

På liberalernas hemsida erkänner Liberalerna öppet att de utgår ifrån John Locke – personen som förespråkade slaveri. Locke dog 1704 – levde större delen av sitt liv på 1600-talet och det är ungefär där som liberalerna stannat i tanke, etik och handling. De förespråkar än idag 1600-tals moral.

1600-talets moral tydligt märktes hos Björklund när han fortsatte att försvara sin älskade medelklass. 1600-talets moral är uppenbart även hos hans efterträdare Sabuni. Och när en liberalerna uttalar sig om hemtjänsten kan vi vara säkra på att det är 1600-talets klassamhälle de utgår ifrån. Vilket bådar mycket illa för Kommunals medlemmar och arbetarklassen.

Någon lösning på klassproblemen, ekonomin eller stressen och den dåliga arbetsmiljön har inte Liberalerna. Tvärtom, de lär fortsätta göra som de alltid har gjort:

Göra livet sämre för de som jobbar praktiskt, ställa arbetare mot arbetare och ta av samhällets resurser till sig själva.

Märk väl att Liberalerna helt saknar politik och förståelse och lyhördhet för de som faktiskt jobbar med omsorgen – nu som alltid är det deras omhuldade akademiska medelklass som ska håva in skattepengar.

Skillnaden mellan socialismens värderingar är markant.

Är det långfingret Barbro Westerholm ger till Tobias Baudin och hans medlemmar och till Anna Skarsjös Göteborgare eller är det knytnäven?

Helt säkert är att Liberalerna aldrig varit ett arbetarparti och aldrig lär bli det heller. Det är ett parti för administratörer och lärare (de flesta skattefinansierade) och för journalister (som får presstöd.) Samt för historielösa personer som inte riktigt kan välja sida och som tycker L är en bra kompromiss.

Indirekt göder Liberlaerna främlingsfientlighet, extremism och Sverigedemokrater. Det värsta är att deras politik och deras värderingar kanske skiljer sig mindre från såväl Sverigedemokraternas som facisternas än man tror.

Malcom Kyeyune skrev redan den 28 sept 2019 att medelklassen och dess drömmare inte hade någonstans att fly. Nu flyr medelklassen till fiaskopartiet Liberalerna och kanske kan medelklassen fortsätta att fly till just Liberalerna.

Att forska på hur andra jobbar kanske blir en miljardindustri i framtiden. För varför bara forska på det arbete Kommunals medlemmar gör? Forska om busschaufförer, expediter, metallarbetare och hantverkare också – låt miljonerna rulla. Alltid gör det någon Liberal glad och medelklassen behöver forskare, många forskare.

LO har många medlemmar att forska på – så vad väntar vi på?

Ungsvenskarna och ignoransen

När det gäller anti-demokratiska ageranden finns det många som med rätta tycker att det mest anti-demokratiska partiet i Sverige idag är SD. Deras ungdomsförbund är utan tvekan anti-demokratiskt och arbetar aktivt med att göra skillnad på människor och människor. Det sägs inte rent ut, men DNA och etnicitet väger tyngre för ungsvenskarna än innehållet i själen och karaktären. De suddar därför ut det budskap som Martin Luther King en gång lärde oss att älska.

Det är lite betecknande att dagens ungsvenskar är så historielösa att de inte ser kopplingen med den högerextrema ideologi som lade Europa i ruiner mellan 1939-1945. De personer som kallar sig ungsvenskar har samma ideologi som ”ungtyskar” och deras främlingsfientliga politik närmar sig allt mer mörka krafter som Alternativ för Sverige och Alternativ för Tyskland.

Kanske borde de här personerna besöka Torgny Segerstedts monument på Vasaplatsen i Göteborg för att ana kopplingen med sin egen ideologi och andra högerextrema ideologier som facismen, nazismen och Pinochets Chile? Det finns något nästan religiöst bakom en grupp som fördömer klotter mot en person som gjort sitt bästa för att förstöra tryggheten för fattiga, svaga och gamla Stockholmare. Det finns något arrogant och häpnasväckande okunnigt hos personer som återupplivar ideologier som misslyckats i alla tider och skapat krig, klassklyftor och ”helvetet på jorden”.

Tro fan att folk som är icke-etniska svenskar är rädda för Jomshof på Universitet. Rörelsen han kommer ifrån delade ut flygblad i Bergsjön om ”repatriering” till alla utan ”svenskt” efternamn. Övriga grannar jugoslaver, araber, iranier, irakier, somalier skulle skickas hem. Den typen av extrem politik – repatriering döljer sig bakom ungsvenskarnas ideologi. Det handlar om att människor inte längre är lika mycket värda. Om att riva upp FN:s stadgar och gå tillbaka till en männikosyn som rådde på trettiotalet.

De talar om att myndighetsspersonal och lärare ska arbeta mot radikalisering vilket får anses innebära en viss form av självförakt eftersom Ungvenskarna själva är bland det mest radikala som finns i dagens Sverige. De om några göder extremism med en ideologi som i sina stycken är påfallande lik Breiviks.

Jag vill undvika att nämna de här tre ungsvenskarna vid namn, men konstaterar att de tillhör toppskiktet av en av Sveriges farligaste och mest extrema rörelser i samtiden. Deras förslag har dock sina meriter. För det är svårt att tolka det som något annat än att Ungsvenskarna vill förbjuda sig själva. Så kanske är det ett bra förslag? Det är inte svårt för en sköldpadda att se likheten mellan Ungsvenskarna och Hitlerjugend.

Sverige, Världen och Kommunal

Alla makthavare blir förr eller senare före detta makthavare. Ofta är en skandal eller en miljökatastrof eller ett virus den utlösande faktorn. Covid-19 har fått människor att förstå att de faktiskt varken behöver fotbollsmatcher eller flygresor. Det är viktigare med krossade tomater, pasta och toalettpapper. Men egentligen var de här förnödenheterna viktigare redan innan Covid-19 kom.

Efter samhällsreaktionerna i detta virus spår blir en del händelser i Sveriges arbetarrörelse och klassamhälle lite tydligare. I den här reflektionen ska jag speciellt fokusera på Sverige största fackförbund Kommunal. Händelserna i just Kommunal säger mycket om läget i det svenska samhället och i arbetarklassen.

Tobias Baudin tog över Kommunal efter skandalerna kring Kommunals lyxkrog i Stockholm. Det var en lyxkrog som erbjöd viner mellan på 10.000, 20.000 till och med 40.000 kronor flaskan och hade burleska shower som även med bästa välvilja måste kallas perversa. Något som kanske tillhörde kulturen uppe i Stockholms krogsväng och elit, men som folk nere på landet kunde föreställa sig. Många medlemmar tycker inte alls om den här typen av nöjen varken då eller senare. Det här gäller även om de inte bekostar nöjena själva. Men i det här fallet fick ju medlemmarna stå för notan.

Att medlemsavgiften gick åt till sådant gav därmed fullt begripligt Nordström en enkel biljett ut i iskylan.

Det förtroende hon byggt upp under sina tio år i socialdemokraterna och närmare 20 år i LO var förbrukat. Det var knappast frivilligt hon fick lämna Socialdemokraterna. Hon kunde inte sitta kvar utan fick ta ett parti utanför maktens korridorer: De rosa feministerna.

Götlaborg har visserligen Avenyn, men i Hjällbo, Hammarkullen och Kortedala och på Hisingen finns ingenting till övers för den typen av bisarra lyxkrogar som Nordström omdömeslöst var med och byggde upp eller fattade beslut om. Socialdemokraterna och LO lade locket på det bästa de kunde. Men Aftonbladets avslöjande var upprinnelsen till Nordströms politiska harakiri.

Inte minst var det Kommunal i Göteborg som satte hårt mot hårt. De krävde enligt uppgift votering om varenda styrelseledamöts framtid. De ville inte bara ha bort Anneli Nordström. De ville ha bort hela styrelsen. De ville göra om hela Kommunal. De ville ha total-sanering.

Så långt gick det inte.

Men sektionen i Göteborg accepterade inte alls det ”Kommunal Stockholm” gjort. Och än idag är engagemanget i Kommunal mycket svagt på grund av katastrofen 2016. Många medlemmar tappade hoppet. Många skyddsombud hoppade av fysiskt, psykiskt eller andrligt. Kommunal blev aldrig det samma igen. Folk gav upp. Medlemmarna orkade inte längre. Det fanns besvikelse redan innan. Efter krogskandalen 2016 förvandlades besvikelsen till depression.

För den naive var det Nordströms föråldrade syn på samhällets könsroller och uppbyggnad som förde henne till Feministisk Initiativ. Att hon blev arbetsmarknadspolitisk talesperson på grund av att hon valde det själv. Men Nordström hade nog föredragit att vara kvar som ordförande i Kommunal eller pamp inom SAP. Vilket inte minst de skamliga ”tiggarbrev” hon sände ut till medlemmarna avslöjade. Det räcker egentligen med att se på ett foto av henne från den här tiden. Hon var så äcklad av situationen att hon höll på att gå sönder som människa. Allting vändes plötsligt mot henne.

Egentligen förtjänar ingen människa en sådan hård behandling oavsett om de har orsakat den själva. Det blåste hårt om Kommunals ordförande, men inte hårdare det blåser en helt vanlig dag i Hemtjänsten med Plugo. Hur många människor drivs inte till sjukskrivning och en förtida död av stressen med minutscheman? De som jobbat flera år med detta bygger upp en depression och eller kortisolnivåer som närmast per automatik leder till en förtida stroke och ett kortare liv. Människor i arbetarklassen dör idag 10 år tidigare än människor högre upp i samhällsstegen. Med minutscheman kan vi räkna med att undersköterskorna dör 20-25 år tidigare och då med svår smärta. Dagens undersköterskor kommer att kräva aktiv dödshjälp med gift typ Oregon.

Statsministern menade att Aftonbladets arbete var förtjänstfullt. Ingen äkta arbetare kan vara stolt över ett fackförbund som omdömeslöst lurar sina medlemmar på pengar. Statsministern var säkert medveten om att 500.000 medlemmar i Kommunal även har rösträtt. Att 200.000 missnöjda undersköterskor förr eller senare får konsekvenser.

Feministiskt Initiativ använder sig av genusforskning, av att polarisera mellan män och kvinnor. I Kommunal verkar ofta vita ganska välavlönade kvinnor på 50 år och uppåt. Någon direkt insikt i hur Kina och Indien påverkar arbetsmarknaden lär inte finnas. Frågan är om det tas någon större hänsyn till USA och Afrika heller. Som vanligt är det någon miljon svenska kvinnor som antingen tillhör medelklassen eller vill tillhöra den som sätter agendan. Och de gör det med viss rätt emot ”gubbväldet” inom företagsvärlden och högern. Men de flesta inom alla partier idag är personer som vädjar till medelklassens luftjobb och människan lever inte på luft allena. Det är människan behöver är dricksvatten, mat, bostad och ett jobb som betalar räkningarna.

Människan behöver egentligen inte politiskt tjafs, genustrams eller ständnigt nya världsrekord i antalet generaldirektörer, coacher, vägledare, ombudsmän och kommunikatörer.

Så frågan är om det är Kommunal eller världen som måste förändras?

Vilka personer i våra kära utvecklingsländer kan tycka det är etiskt försvarbart att ta medlemsavgifterna från en av Sveriges lägst avlönade yrkesgruppers medlemsavgifter och öppna en lyxkrog för pengarna? Och vilka tror att lösningen på våra ekonomiska bekymmer är att spara på varje minut till insatserna till våra äldre? När blir nyliberalismens spariver självbedrägeri värdigt en pajas?

Det är lång väg mellan Hjällbogärdet och Göteborgs skogsbelupna utmarker och det tättbefolkade Stockholm city. Göteborgarna kan inte gömma sig bakom det kungliga slottet eller Riddarholmens prakt. Gamla Stan har ett av Sveriges vackraste lägen. Det kan man inte säga om Nya Lödöses stadskärna Gamlestan som innan nybyggnationer var allt annat än vackert. Att Warner Bros och BingoLotto samlas med Arbetsförmedlingen om vissa av lokalerna hjälper inte. Gamlestan är inte vackert, men det finns en annan moral och arbetarkultur än i Stockholms city. Lägenheterna i Gamla Stan är svindyra och Göteborgarna har inte alltid samma förståelse för den kultur som råder i Stockholm som Stockholmarna själva.

Men tillbaka till Kommunal. Nordström var inte stockholmare. Hon var från Halmstad och hon rycktes med av en tidsanda, ett sätt att tänka, den svenska elitens sätt att tänka och när det hela avslöjades att hon blivit likadan som eliten var folk inte bara förbannade på henne utan på alla de som stod närmast. En del av ilskan mot Kommunal spillde över på LO och sossarna. Ilskan fick folket att önska sig något annat och de svagaste och minst tänkande av dessa ilskna människor gick till SD och de fyras gäng. Tusentals och åter tusentals avhopp från Kommunal och ilskna undersköterskor lockade många andra – framförallt män – att kasta bort sina historiekunskaper och välja den enklaste av alla lösningar: Jimmie, Syntharen och de två andra i de fyras gäng.

Men sedan kom Covid-19 och folk insåg att ilskan kanske riktats åt fel håll. Och en hel del gamla och anhöriga till gamla som är beroende av hemtjänsten börjar sakta inse att minutscheman och ökad stress för personalen kanske är fel väg. Att det är höjden av otacksamhet att piska vård och omsorgspersonal ännu hårdare.

Konflikten som sänkte Anneli Nordström var delvis en konflikt mellan Stockholm och Göteborg och delvis en konflikt mellan Stockholm och övriga landet. In går alltså en person med bakgrund i styr och regler som jobbat som maskinist. En 74 från Luleå.

Och så där förfärligt mycket har inte hänt, men inte så förfärligt lite heller. Baudin har fattat att det är medlemmarna som måste sättas i fokus. Han har avskaffat stödet till politikerna i Stockholm som slutat bry sig om medlemmarna. Nu drar han dessutom Arbetsmiljöverket till JO.

För att Kommunals medlemmar ska få det bättre skulle det behövas en ny storstrejk av 1980-talets kaliber. Men för att Baudin ska kunna göra mer behöver han medlemmarnas uppbackning. Kommunals medlemmar behöver resa sig ur askan och glömma tiden med lyxkrogar och dyra viner. De behöver se sin utsatta situation, klassamhället, orättvisorna, den annalkande flyktingströmmen, den smältande polarisen, utsugningen av Afrika och diktaturerna. Storföretagens Svarta Bok avslöjar att marknadsekonmin inte är så oskyldig som Moderater och liberaler framställer den som. Naomi Klein är bara en av många kritiker. Jonas Sjöstedt i Vänstern är en annan och allt fler i Vatikanen och i kristna samfund i Latinamerika höjer rösten om en ny världsordning. Inom kristendomen kallas det befrielseteologi. I Göteborg finns sedan länge en stark vänster och den är inte bara centrerad kring Röda Stjärnans bokhandel. Den genomsyrar hela Majorna.

SD försvinner inte av sig själv. Moderaterna finns fortfarande kvar. Mörka stråk inom C och Kd dras med i de nyfacistiska strömningarna. Vi lever i en global värld där nya stormakter växer fram: Kina och EU utmanar numera den amerikanska jätten. Kina har sakta tagit över såväl USA som Afrika. De har köpt upp Afrikas tillgångar och USA står i skuld till Kina.

De flesta tyckte synd om Annelie Nordström och med all rätt. Hon var vad man kan kalla ”ett barn av sin tid” med ett slitet uttryck. Tyvärr har inte sådär otroligt mycket positivt hänt för Kommunals medlemmar sedan 2016. De sitter fast i klassamhällets lägre regioner som i cement. Att få bort Nordström var kanske nödvändigt, men korruptionen i Kommunal var inte grundproblemet. Grundproblemet var klassamhället och i det spelar Kommunal trots sina 500.000 medlemmar inte så stor betydelse. En halv miljon på ett jordklot där vi är på väg mot 8 miljarder säger inte så mycket. Vad kan 500.000 kommunalare göra åt Indien och Kinas ekonomier? Inte mycket. Inte ens gentemot USA:s 300 miljoner kan en halv miljon medlemmar göra så mycket och förlåt om jag avrundar uppåt. Efter miljökatastroferna som kommer vi kanske tvingas avrunda jordens folkmängd nedåt. I värsta fall handlar det om större justeringar nedåt än avrundningar. Det kan handla om att det istället finns 150 miljoner Amerikaner och 4-5 miljarder totalt på vårt klot om det vill sig illa. Mark Lynas är en klimat-journalist som tror på sämre horisonter än så. Att jordens befolkning kan rikta in sig på att det är det norra halvklotet som som blir beboeligt i framtiden är en hypotes som framställts i Climate Wars av Gwynne Dyer. I den världen finns fyra beboeliga zoner: Kanada, Ryssland, Skandinavien och Grönland. Plus eventuellt några till…

Kanske låter jag negativa, men samtidigt, med en annan politisk världsordning och fokus på jordbruk, bygg, skola och vård och andra basnäringar så tror jag de flesta skulle kunna ha det bättre överallt. Vi skulle klara oss på att jobba 30 timmar i veckan och ändå ha det bättre ekonomiskt än idag om samhället organiserades annorlunda. Alla som jobbar inom vården vet att ”underbemanning” och ”stress” är de två största problemen. Vilket med tanke på överbefolkning, arbetslöshet inte bara kan tyckas vara paradoxalt. Det är paradoxalt. Och tyvärr finns inte medvetenheten om vilka åtgärder som krävs där man skulle hoppas att de finns heller. Dagens miljörörelse är alltför splittrad och befolkas av för många drönare och drömmare för att vara ett seriöst alternativ.

Men Malkolm i GP, Tobias på Kommunal och allt fler andra börjar komma sanningen på spåren: Vi har ett stort antal människor och finansiella instutitioner som utnyttjar eller rent av parasiterar på systemet. Vi har också en stor grupp människor i hela Europa som skyller problemen på människor från tredje världen.

Men Covid-19 har avslöjat att flera branscher som finns idag egentligen inte behövs. Vi behöver inte affärsmän och kvinnor som flyger jorden runt och låtsas vara viktiga. Vi behöver inte tusen och en jippon, fotbollsmatcher och galor. Vi behöver inte äta alla djur inklusive kängurus, krokodiler och strutsar. Alla behöver inte köra bil. Alla kan inte köra bil. Vi har inte resurser till 8 miljarder bilar, 8 miljarder köttätare och 8 miljarder kommunikatörer. Jordklotet behöver en politik med sunt förnuft. Det behöver FN, socialism, miljörörelsen och fredsrörelsen. Kanske behöver det ett enat Afrika.

När vi ser hur Kina tar över världsekonomin får vi kanske börja ställa frågan om vi ska kollektivisera, socialisera och kommunalisera mer verksamhet. För att några få privatpersoner och dynastier ska ta hand om pengarna och tvinga övriga in i stress och konkurrens är helt enkelt inte långsiktigt hållbart.

När det finns resurser och möjligheter, framförallt i form av jord att bruka och arbetskraft är det orimligt att man ska jaga undersköterskor i hemtjänsten minut för minut. Det är inte kristet. Det är snarare så att politikerna i Göteborg glider med i samma okritiska samtidsvåg och samtidsflod som fått än den ena än den andra politikern och styrelseproffset att tappa kontakten med marken. För å ena sidan hyllar de vårdpersonalen och vill ge dem medalj. De berömmer dem hjärtligt och skickar dem hälsningar och plattityder. De är tydliga med sin tacksamhet, men vilka ger de pengarna? Jo, till bankerna, flygbolagen och till alla de företag som egentligen *inte* behövs och/eller *inte* klarar sig. De som *verkligen* behövs nämligen vårdpersonalen får inte ökad lön utan minutscheman. Lönen för det hårda arbeta de utfört är: ännu hårdare arbete, ännu mer stress, ännu sämre villkor.

Ni hör själva hur det låter och ni har varit med om det förr. Banker som förskringrar våra pengar får mer pengar. Direktörer som missköter sina jobb får fallskärmar. Flygbolag som inte kan sälja flygbiljetter får pengar ändå. Bilföretag som inte kan sälja bilar får pengar ändå. Företag som inte kan betala hyran får pengar till hyran. Men vårdpersonalen som jobbar och behövs får minutscheman. Var och varannan arbetare får gratis pengar p.g.a. Covid-19 utan yrkesgruppen som löser problemen. De pressas istället hårdare.

Smart, fast inte tillräckligt smart.

När människor fått det tillräckligt dåligt säger de ifrån. Inte alltid på rätt sätt, men på det ena eller andra sättet ställer de krav. Ofta på ett sätt som är onödigt kraftfullt och jobbigt för de som står i vägen.

Jag tror inte Covid-19 kommer att leda till högre lön för undersköteskor och förmodligen inte till minskad stress eller press heller. När utbetalningarna till misslyckade branscher är slut väntar arbetslöshet, problem och misär. Men när Covid-19 är över och man gör en bedömning av hur mycket pengar man kastat bort på misslyckade företag, onödiga adminstratörer och särintressen lär man bjuda in Tobias Baudin till samtal i alla fall.

Sedan är frågan vad han kommer att säga och vad han kan åstadkomma. Att personer ska känna skuld, skam och dåligt samvete över att ha utsatt en yrkesgrupp för förhöjda kortisolnivåer och Sveriges sämsta arbetsmiljö i 5-15 år lär väl dryftas lite grand i alla fall. Men för att det ska nå ut i media och pressen behöver det i slutändan ske på ett sätt så att det gynnar medelklassens intressen och självbild. Än så länge gynnar inte hemtjänstens eller arbetsklassens arbetmiljö och villkor vare sig medelklassens intressen eller självbild.

Därför riskerar det hela att sluta i demonstrationer, blodiga upplopp, poliser med vattenkanoner och vandalisering av Täby, Djursholm, Vellinge och Örgryte. Vi kan få se något betydligt värre än Skotten i Ådalen.

Medelklassen har målat in sig i ett hörn. De flesta tjänster som de erbjuder saknar efterfrågan och är subventionerade av staten, en stat som nu gjort slut på pengarna i den nyliberala Covid-19 paniken. De nyliberaler som vill att marknaden ska bestämma överger samtliga sina egna principer på grund av ett virus som för större delen av befolkningen är totalt ofarligt. Det är uppenbart att principen av den fria konkurrensen inte gäller om just ditt jobb, din bransch eller dina förmåner utsätts för den. Fri konkurrens ska inte gälla flyget, bankerna eller idrotten eller något som helst annat särintresse heller för den delen. För tillfället är den enda bransch man ihärdidgt arbetar med att utsätta för fri konkurrens i Göteborg hemtjänsten. Det vill säga en form av vård och omsorg som i princip är den absolut viktigaste i Covid-19-sammanhanget.

Och den ger man alltså inte utan en viss vällust ordentliga pisksnärtar.

Finns det fler låtsasprojekt medelklassen kan hitta på? Folket har tröttnat på könshatet, könsneutraliteten, hen-trenden och alla andra överhajpade akademiska floskler som går att fabricera.

Den vägen är stängd och då återstår några nya piller ur verkligheten: De globala orättvisorna, miljöproblemen, djurens rättigheter, människans rättigheter och rättvisa över huvud taget. Det är en samling piller som kanske är svåra att svälja, men åtminstone delvis kommer det att behöva sväljas.

Människan kommer att se nya möjligheter. Människan är kreativ. Medelklassen är den mest kreativa av dem alla. De hittar alltid utvägar även när de slagit huvudet i väggen. Det går alltid att vända om och hitta nya vägar.

I dagens mediala värld kan nästan vad som helst bli ”trendigt” och säljas in till miljonpublik. Förr i tiden hade vi konsumentsuccéer som Kuben, Ormen, Tetris och Nintendo. Varje år kommer en ny julklapp som alla vill ha.

Dessutom tror jag att många nätshoppar bort problemen.

ATG:s nya monsterpotter varje onsdag och söndag (faktiskt nästan varje dag i veckan) ger en liten fingervisning om människans mångsidighet i en kris. Varför deppa ihop när du kan spela ihop pengar eller köpa nya kläder till nedsatt pris? Shopping och spel ses bland som något fult, men när andra branscher bryter ihop tror jag vi behöver vara rädda om dem. Det är trots allt ekonomisk tillväxt (med miljöhänsyn) vi vill ha.

Jag vill inte avskaffa konsumtionssamhället. Tvärtom, jag vill släppa in fler i det i den mån det är möjligt och det *är* möjligt, men att missunna vanliga arbetare återhämtning, vila och en och annan färdiglagad rätt eller nytt klädesplagg är inte vägen framåt. Även Kommunals medlemmar borde ha rätt till samhällets värden. Kanske borde vi justera hur vi ser på arbetare och deras löner. Och släppa in Kommunals medlemmar in i värmen. Vi borde kanske bygga ett samhälle där du får vara medlem i Kommunal och ändå ha rätt till samma levnadsstandard som övriga 4/5 av Sveriges befolkning.

Kanske måste vi kanske avskaffa hela konsumtionssamhället och gå in i genom en kollaps. Men om det är dit vi är på väg- ja även då kortisolstinna minutscheman ändå fel väg att gå. Och än mer förkastliga är lyxkrrogar i Stockholm stad med vin för 40.000 kronor flaskan.

Nobelpriset i Litteratur kanske snart borde gå till Aftonbladet eller postumt till Lars Johan Hierta.

Grafitti mot facism

En oberoende vänstergrupp har nu direkt eller indirekt stämplat Stockholms finansregionråd som facist.

De har klottrat lite enkel grafitti på hennes hus. Detta stämplas som ”ett avskyvärt illdåd”. Det är inte det att vi förstör Amazonas, Bangladesh och Pakistan med koldioxiden från fossila bränslen Moderaterna upprör sig över. Inte heller djurhanteringen, världssvälten eller klassklyftorna. Utan lite klotter.

De fördömanden som följer i spåren av detta kanske lika gärna skulle kunna ha riktats mot de krafter inom Moderaterna som vill förtrycka arbetarklassen eller de krafter inom Kd som samarbetar med ett parti med en brun ideologi. Men även då hade man ignorerat svälten, djurhanteringen, den femte massutrotningen och morden på våra nuvarande ekosystem.

LO:s studium av SD visar att detta parti har högerextrema rötter och när M och KD väljer att göra SD rumsrent öppnar man upp dörren för trakasserier. Olika grupper inom samhället såsom romer, homosexuella, frimurare, kommunister och judar riskerar att bli diskriminerade och hotade när hierarkierna dömer människor olika.

Hur mycket av det meningslösa arbete som byråkrater, administratörer och kommunikatörer utför skulle inte kunna sägas vara ”vandalisering” av det offentliga samtalet?

Hur mycket skada gjorda inte kungarna i det här landet när de brände byar, stal kyrkosilver och dödade danskar?

De höga M-politikerna i Stockholm gör sig själva skyldiga till illdåd då de skapar ett samhälle med konkurrens, stress och låga löner.

Malkolm Kyeyune varnar för medelklassen och dess missnöje i sin kolumn i GP den 2 maj.

Han har iakttagit det uppenbara som KD-politiker trots sina kristna värderingar ibland blundar för.

Malkolm blundar inte för de subventioner till kommunikatörer och administratörer som staten finansierar. Men som liberal kan han inte förespråka konfiskering av privata företag vilket kanske är det som kommer att krävas för att klara upp orättvisorna.

Att de projekt där staten mjölkas på pengar i första hand har gynnat medelklassen genom lägre löner för arbetare och konkurrens mellan arbetare är tämligen uppenbart. I första hand handlar det om städning, men flera andra LO-förbund liksom service-arbetare konkurrensutsätts för att ”höga direktörer” ska slippa göra sina egna hushållssysslor. Det är ju så mycket viktigare för dem att inspektera, döma ut vite eller att hålla låda för pressen. Eller beskylla arbetarklassen för klimatförstörelsen när man själv haft makten att stoppa den.

Jag vill gärna tro att det finns goda krafter bland högerpolitiker och att marknadsekonomin även har goda konsekvenser. Att samhället inte ska behöva bli ”mycket sämre” innan det blir bättre. Att vi ska slippa lågkonjunktur, depression, och lågintensiva inbördeskrig.

För att nå dit tror jag fler personer behöver tänka om. Alla kanske inte kan bli vegetarianer, läsa proletären, gå med i Djurens rätt eller engagera sig i Fridays for future. Men alla kan göra något för att stärka det progressiva, humana och medmänskliga. Att de privata börsbolagen skulle göra något verkligt gott finner jag mindre troligt. Personer som bara vill tjäna pengar brukar göra minsta möjliga. Dessutom kan man inte förvänta sig att de personer som tjänar pengar på att det finns klassklyftor, svält och miljöförstöring kommer att vilja reformera systemet. Tvärtom söker de sig till konservativa samfund som låtsas att allting ”måste vara så här” eller ”bara är så här”.

Det är lättare att ljuga för sig själv än att sälja lyxvillan. Att använda förnekelse som en skyddsmekanism är bekvämare än att se sig själv i speglen och ta konsekvensen av sina handlingar.

Jag tror inte att våra kära överbetalda Generaldirektörer, och deras staber kommer uträtta något gott för folket. Parasiter äter upp det som finns av värddjuret och när det är slut drar de vidare till något annat. När svenska arbetare inte orkar längre drar de multinationella företagen vidare till låglöneländer. Symbiosen mellan stat och kapital är lika stor 2020 som på Ebba Gröns tid.

Oavsett vad som händer kommer det vara arbetet som skapar värde i samhället – och inget samhälle klarar sig med för många parasiter oavsett vad de kallar sig eller vilket parti de röstar på.

Proletärer, rättvisepartier, präster och akademiker kan vara en del av lösningen eller en del av problemet. Det hela beror på hur konstruktiva de är och hur inkluderande deras vision av samhället är. I vilken mån erkänner de att arbetarklassen blir utnyttjad? I vilken mån tycker de att det är rätt att sänka människors levnadsstandard trots att ekonomi går framåt?

Peter Hjörne anses som en humanist, men i en tid då människor är sjuka och det finns personal som dött av krisen prioriterar han som högern alltid gör företagen – inte sjukvårdens personal. De som räddar livet på sjuka ska som vanligt hålla käften och företagen som skor sig på andra ska ha mer.

Vad finns det rimliga i att stöda företag när det är sjukdom som är problemet? Liberala värderingar och medelklassens självintressen går alltid främst i den gamla högerns värld.

Det kommer att bli svårt att legalisera AFA:s upplysningskampanjer, men om Moderaterna förlorar makten i Stockholm lär de inte behöva upprepas. Tyvärr lär inte facister i det svenska samhället försvinna av sig själva. Det kommer att krävas 5 miljoner flyktingar från Bangladesh för att få dem att tänka om.

Att högern tappar fattningen av lite klotter visar att de underskattar det pågående helvetet som pågår i realtid: svält, miljöförstöring, klasskrig, djurplågeri och nya former av slaveri.

Det finns fortfarande chansen att ställa sig på rätt sida av historien, men tiden rinner ut. När flyktingarna väller in måste vi dela på de resurser Sverige har och organisera samhället effektivt. Då kan vi inte längre pumpa in miljoner på idiot-projekt bara för att dessa projekt har ”rätt värderingar” – d.v.s. gamla stock-konservativa sådana.

Tyvärr är många företag, myndigheter, tidningar och kommunikatörer idag helt onödiga. De ”skrån som subventionerar sig själva”, för att använda Malkolm Kyeunes ord, kommer att behöva tänka om.