Naturmedel eller politik

Naturmedel eller politik – hälsokost eller arbetsmiljö?

Jag är skeptisk till all hälsokost utom möjligtvis en del traditionella kinesiska läkemedel varav då Ginkgo Biloba är ett.

Men förmodligen är akupressur och akupunktur mer effektiva beroende på ens åkomma.

Det ”anti-inflammatoriska” tillskottet Gurkmeja (Curcumin), Magnesium för mindre sömn och bättre stress är mycket i ropet och oftast är det bara de tillskott man ropar högst över som verkligen är effektiva. De substanser som verkligen fungerar tas oftast om hand av skolmedicinen och är de riktigt potenta omges de av läkemedelslagen och finns bara att köpa på apotek.

”Naturmedel” blir inte läkemedel av en anledning: De saknar evidens och några Kungsbackagummor lär vi inte se något mer av. De naturmedel som eventuellt fungerar tas ju ”över” och blir läkemedel.

På Öland har man hopp om adaptogener som rosenrot och i ryska studier lär man ha dokumenterad effekt på högre hjärnkapacitet med hjälp av rysk rot, rosenrot eller schisandra. Men är adaptogener kostnadseffektivt?

Förmodligen inte om man jämför med effekterna av god sömn, goda relationer och ett gott arbetsliv. Vilken klass du har (och därmed ekonomi) är långt mer utslagsgivande än alla naturmedel och läkemedel som finns att tillgå. Om du sliter ut dig själv i IT-branschen på ett av de många lågavlönade jobb som finns där hjälper med all säkerhet inga adaptogener i världen, oavsett hur hög kvalitet de har.

Stimulantia som fungerar är helt vanligt koffein (med dess bieffekter) samt L-Arginin eller kvävedioxid som inte skiljer sig så hemskt från det receptbelagda Viagra. Guarana anses vara skonsammare än koffein, men kostnaden är därefter.

Det kostillskott man brukar rekommendera för att slippa prostatacancer är Lykopen.

Bland terapier skulle jag tro att dialektisk terapi är den mest lovande sedan KBT. Dialektisk terapi är utvecklat speciellt för personer som lider av Borderline, men är förmodligen av godo för alla om man får tro trenderna. För vem har inte hör talas om mindfulness – det första steget i dialektisk terapi?

Terapier, tillskott och psykofarmaka är något du kan tvingas leva med om du blivit nedbruten av arbetslivet eller råkat ut för ett trauma. Det är idag vanligt att människor är beroende av psykofarmaka, trots att de flesta hade kunnat slippa det om samhällsekonomin sett annorlunda ut.

Den enkla vägen ut är individualismen, medan demokratin är en svårare, men långsiktigt bättre väg. Att människor blir beroende av läkemedel för att samhällets ledare inte klarar av att styra upp samhällsekonomin är egentligen inte så bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: