Liberalernas pyttipanna

För ett antal månader sedan hade jag förmånen att diskutera politik med en framgångsrik företagare i Göteborg. Han är ett välkänt namn och bor granne med höjdare i Göteborgs mer välbeställda kretsar. Jag fick inte avslöja hans namn. Han hade röstat på Folkpartiet i hela sitt liv, men nu hade han givit upp hoppet om partiet. Hans analys var att det skulle dö ut.

När jag besöker en framgångsrik person som bor i ett attraktivt område i en lyxig villa fäster jag mig lite mer vid dennes avsikter. Pengar är makt och makt är pengar. Tillhör du de rätta kretsarna gör du ofta bättre investeringar och bättre livsbeslut. Du vågar göra mer då du umgås med personer med bättre liv. Framgång föder framgång. Motgångar föder fler motgångar.

Den negativa trend han sett i Folkpartiet vars värderingar han delat i hela sitt liv hade slutligen fått honom att överge partiet. Det var ytterst motvilligt, men hans känslor för partiet var borta. Det fanns för honom inga rationella skäl länge att rösta på det.

Det här var ingen kylig man utan empati, tvärtom.

Då jag lärt känna personen under flera år tog jag honom på stort allvar och ända sedan dess har jag sett flera tecken på Liberalernas fall och ibland har jag öppet dissat partiet.

För vid sidan av den här framgångsrike personens mer harmoniska beslut har jag även pratat med två personer som röstat på folkpartiet och numera enbart känner aversion till partiet och vad det blivit.

Efter lite research har mycket nedslående uppgifter kommit fram om partiet.

L vill sänka lönen för undersköterskor till 12.500 i månaden. (Aktuellt i Fokus, 24/9 2019)

Björklund och Ullenhag vill sänka lönen för undersköterskor till 14.000. (Kommunalarbetaren, 11 Feb 2016)

Nyamko Sabuni skymfar en hel yrkeskategori. (Ystad Allehanda, 17 Okt 2019)

Nyamko Sabuni attackerar LO (Arbetet, 3 juli 2019)

Det är alldeles uppenbart att Björklunds och Ullenhags förakt mot vårdpersonal existerade 2016 och i olika grader av omfattning genomsyrar Liberalernas ideologi. Det är lika uppenbart att Nyamko Sabuni fortsätter att företräda det.

Får vi ett bättre Sverige om vi sänker lönerna för chaufförer, skolmatspersonal, reparatörer och hantverkare? Det blir allt mer tydligt att Liberalerna förespråkar ett sådant samhälle. Hur ska man tolka intervjun i Arbetet 2 juli 2019? Att Sabuni tycker att vanliga arbetare är ”sura” och att hennes eget parti står för det goda?

Jag tycker synd om ledande liberaler som tampas med ett LUF som vill byta namn på Grönsakstorget, och ett LUF Stockholm som vill tillåta incest och pedofili,

Fogelgren ordförande i kulturnämnden är liberal och har all anledning att må dåligt över Liberalernas utveckling. När återväxten i partiet är beroende av smaklösa mediala jippon som att förespråka friheten till incest och pedofili (22 feb 2016) är det ytterligare ett tecken på att Liberalerna hotas av kollaps och undergång.

Oavsett vad man Miljöpartiet och Centern av idag är det rimligt att de kommer att ta röster från Liberalerna när nästa våg av miljökatastrofer väller in. Men vinklingen av media sker ofta till liberalernas fördel då pressen, media och skolan är traditionella Liberala fästen. Det är lärare, journalister och högskolestudenter som måste förmås välja bort Liberalerna om partiet ska kunna raderas från den politiska kartan.

Partiet har sina starkaste fästen i storstäder och högskole-orter. Det är välutbildade människor som röstar på Liberalerna, journalister, lärare och akademiker. Hur länge de här personerna kan blunda för verkligheten är oklart. Men så länge du har en säker och priviligerad anställning går det att blunda länge – förmodligen tillräckligt länge för att partiet ska kunna reparera sitt skamfilade rykte och kravla sig över 4%-spärren igen.

Det är snudd på omöjligt att avgöra om en aktie som har gått ned mycket kommer att fortsätta ned eller vända upp. Även hästar som brukar vinna kan förlora. Bra statistik är aldrig en garanti för nya segrar, men bra hästar vinner oftare än dåliga.

Liberalernas nedgång är illavarslande för partiet.

Birgitta Ohlsson har understundom varit en ledande kraft inom partiet och utmanat om ordförandeskapet.

Våren 2017 hävdade hon att att Jan Björklund byggt en maktpyramid. (SvD 14 nov 2017)

Sommaren 2017 utmande hon Björklund om platsen som partiledare. (SVT Juni 2017)

Vintern 2019 stängde hon dörren till att bli partiledare. (Fplus, 9 feb 2019)

Kommer partiets kris att fortsätta?

Kommer partiet att återhämta sig?

Liberalerna i Göteborg har 82 förtroendevalda politiker som med största sannolikhet lever gott.

För Helene Odenljung, Ann Catrine Fogelgren och Axel Darvik finns säkert ingen liberal kris i sikte. De sitter bra där de sitter.

15 Juni 2018 publicerade tre ledande Göteborgsliberaler sina floskler om Göteborg, ord som inte visade någonting, men som lurade tillräckligt många att fortsätta som vanligt.Vad sa artikeln?

Att framtiden var för alla.

Att framtiden var din.

Att du skulle ha rätten att vara ditt bästa jag.

Att de skulle skapa fler jobb.

Att de skulle värna samhället från moralpoliser och populister.

När man jämför tortigheten i debattartikeln som bokstavligt svävar uppe i det blå får man en liten annan bild av Daniel Bernmar. Hans artikel från 10 Dec 2018 verkar vara rena uppvisningen i handlingskraft, sunt förnuft och självinsikt i jämförelse. När Liberalerna tycks prata i nattmössan talar Vänstern och Daniel Bernmar om verkligheten här och nu. Han nämner Svartedalen. Vårdpersonalens dåliga villkor. Bristerna i äldreomsorgen. Verkliga problem, inte luftslott och vaga formuleringar om framtiden.

För om vi ska vara ärliga – framtiden är redan för alla, framtiden är redan vår, vi har redan rätten att vara våra bästa jag. Det här är ingenting Liberalerna kan ge oss och det är heller ingenting de eftersträvat att ge oss. Partiet tycks nämligen inte ha några konstruktiva idéer om vare sig framtiden eller våra bästa jag. De moralpoliser som L varnar för – är det möjligen de som blir upprörda över att den framtida generationen liberaler förespråkar incest och pedofili?

Hur ska vi försörja 10 miljoner svenskar i framtiden? Genom att döpa om Grönsakstorget?

Jag har sympati för de människor som av religiösa skäl blundar för livet här och nu på den här planeten. Forna tiders människor blev hjärntvättade av präster och de hade inte som vi tillgång på kunskap via bibliotek och internet. Vår tids människor har denna tillgång, men det verkar inte sjunka in bland Göteborgs 82 förtroendevalda liberaler. Om de var så fantastiska skulle de uppnå bra mycket bättre resultat än 1% i Gårdsten och 2% i Angered Centrum.

Hur kan dagens ens se sig själva i spegeln? Fattar de inte själva hur de blivit indoktrinerade av en ideologi? Det finns gott om djupt religiösa kristna människor med mer sunt förnuft än en hjärntvättad liberal. Något som i sig är en gåta. Det finns mycket skrivet om religiös fanatism, men då liberalerna kontrollerar och styr agendan på högskolan, i tidningar och forskningsvärlden varken vill eller kan de ägna sig åt självkritik.

Det är därför de får skriva ihop floskler modell 15 juni 2018 och få det publicerat – helt utan kostnad.

De personer som klarat av att överleva i den politiska maktkampen i Göteborg har någonting speciellt och jag anar såväl en stark moral som en järnvilja hos de ledande Liberalerna. De har lyckats övervinna ett berg av motstånd. Blåklintarna har 40 överlevande föreningar i VästSverige. Partiets Göteborgs avdelning tycks domineras av kommunalrådet Helene Odenljung, Kulturnämndens ordförande Ann Catrine Fogelgren, Kommunalfullmäktiges 1e vice ordförande Per Gustafsson samt Eva Flyborg 1.e vice ordförande i styrelsen för Göteborg och C/o.

Vad man ska komma ihåg är att Göteborg fortfarande är en bra stad och att det är ett friskhetstecken att ett förhållandevis innehållslöst parti som Liberalerna faktiskt kan överleva här och till och med ha 82 stycken förtorendevalda. Liberalerna har visserligen inte byggt några kyrkor eller moskéer, men de har behållit starkt grepp över skolan, pressen och högskolan långt mycket längre än vad som borde vara möjligt. Det visar att fanatism inte behöver vara religiös utan att intellektuell fanatism signerad John Locke eller John Stuart Mill kan överleva i hundratals år. John Stuart Mill dog 8 maj 1873, men hans idéer dog inte med honom. 82 anhängare i Göteborg finns kvar 147 år senare.

Partiet samlade fullständigt osannolika 7.23% av rösterna i Göteborg. Den sympatiska Elisabeth Lann och Kd som närmaste är att betraktas som en ängel bland demoner fick bara 3,32%. I min värld förklarar det en del av Muteborg. För mig är liberalismen en del av mutorna och bestickningen i Göteborg. Att vara liberal är att se mellan fingrarna på fusk. Att ge vissa elever lite högre betyg och att straffa personer med avvikande uppfattning. Att favorisera enligt eget tycke är så typiskt skolans värld.

Daniel Bernmars parti V fick 12.56% 2018 vilket säkert var välförtjänt. Att Daniel Bernmar framstår som en intellektuell gigant jämfört med Odenljung och Fogelgren och at t demokratin faktiskt förstår det genom att belöna hans parti med 5,33% ger mig åtminstone lite hopp om demokratin. Tydligen finns det personer som faktiskt både läser och förstår något jag faktiskt tvivlar på att de som röstar på Liberalerna gör. Liberaler talar gärna om kunskap, men kunskap ska vara användbar i praktiken också. Där Liberalerna har IQ har Vänstern EQ. Vänstern har större empati än Liberalerna. När det gäller själens intelligens är det KD och Elisabeth Lann som står för den. Tyvärr är Liberalerna kemiskt rent från denna själsliga intelligens, och deras materialism tycks långt mycket större än Vänstern.

Hur kan det vara möjligt att ett marxistiskt parti som förespråkar materialismen har en större själslig närvaro än ett Liberalt parti som förnekar dialektisk materialism?

Förvånasvärt enkel fråga att svara på: Genom att förneka att det finns en andlig dimension som kulturmarxister gör erkänner de den indirekt. Att ignorera den helt såsom Liberalerna gör skänker inga andliga insikter.

Det här är välkänt inom forskningen inom psykokinesi. De som likt liberalerna låtsas som att alla har psykokinetiska krafter har alltid sämst resultat. Långt bättre resultat har de som förnekar att de psykokinetiska krafterna existerar. Den tredje gruppen med de bästa resultaten är de som kritiskt granskat forskningen och som bitit i det sura äpplet: Människan har inga som helst psykokinetiska krafter, men med stora vedermödor kan hon utveckla ett mindre mått av dem.

Den ekonomiska politiken följer ungefär samma mönster: Liberalerna förnekar fattigdomen, Vänstern erkänner att den finns där och en liten grupp välgörare och affärsänglar har förmågan att göra något åt den.

Vi behöver inte gråta några krokodiltårar om Liberalernas potatisar är kokta. Det finns alltid andra partier som kan steka upp dem nästa val. Rösterna går ju inte förlorade. Det är bara det att andra partier får dem och högutbildade liberaler kan lätt få välavbetalda jobb de är bättre lämpade för än politiska uppdrag. Det är trots allt fri företagsamhet och fri konkurrens de förespråkar så vad vore väl bättre för dem än att själva bli utkonkurrerade?

Med det önskar jag det bästa åt allt och alla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: