Sverige, Världen och Kommunal

Alla makthavare blir förr eller senare före detta makthavare. Ofta är en skandal eller en miljökatastrof eller ett virus den utlösande faktorn. Covid-19 har fått människor att förstå att de faktiskt varken behöver fotbollsmatcher eller flygresor. Det är viktigare med krossade tomater, pasta och toalettpapper. Men egentligen var de här förnödenheterna viktigare redan innan Covid-19 kom.

Efter samhällsreaktionerna i detta virus spår blir en del händelser i Sveriges arbetarrörelse och klassamhälle lite tydligare. I den här reflektionen ska jag speciellt fokusera på Sverige största fackförbund Kommunal. Händelserna i just Kommunal säger mycket om läget i det svenska samhället och i arbetarklassen.

Tobias Baudin tog över Kommunal efter skandalerna kring Kommunals lyxkrog i Stockholm. Det var en lyxkrog som erbjöd viner mellan på 10.000, 20.000 till och med 40.000 kronor flaskan och hade burleska shower som även med bästa välvilja måste kallas perversa. Något som kanske tillhörde kulturen uppe i Stockholms krogsväng och elit, men som folk nere på landet kunde föreställa sig. Många medlemmar tycker inte alls om den här typen av nöjen varken då eller senare. Det här gäller även om de inte bekostar nöjena själva. Men i det här fallet fick ju medlemmarna stå för notan.

Att medlemsavgiften gick åt till sådant gav därmed fullt begripligt Nordström en enkel biljett ut i iskylan.

Det förtroende hon byggt upp under sina tio år i socialdemokraterna och närmare 20 år i LO var förbrukat. Det var knappast frivilligt hon fick lämna Socialdemokraterna. Hon kunde inte sitta kvar utan fick ta ett parti utanför maktens korridorer: De rosa feministerna.

Götlaborg har visserligen Avenyn, men i Hjällbo, Hammarkullen och Kortedala och på Hisingen finns ingenting till övers för den typen av bisarra lyxkrogar som Nordström omdömeslöst var med och byggde upp eller fattade beslut om. Socialdemokraterna och LO lade locket på det bästa de kunde. Men Aftonbladets avslöjande var upprinnelsen till Nordströms politiska harakiri.

Inte minst var det Kommunal i Göteborg som satte hårt mot hårt. De krävde enligt uppgift votering om varenda styrelseledamöts framtid. De ville inte bara ha bort Anneli Nordström. De ville ha bort hela styrelsen. De ville göra om hela Kommunal. De ville ha total-sanering.

Så långt gick det inte.

Men sektionen i Göteborg accepterade inte alls det ”Kommunal Stockholm” gjort. Och än idag är engagemanget i Kommunal mycket svagt på grund av katastrofen 2016. Många medlemmar tappade hoppet. Många skyddsombud hoppade av fysiskt, psykiskt eller andrligt. Kommunal blev aldrig det samma igen. Folk gav upp. Medlemmarna orkade inte längre. Det fanns besvikelse redan innan. Efter krogskandalen 2016 förvandlades besvikelsen till depression.

För den naive var det Nordströms föråldrade syn på samhällets könsroller och uppbyggnad som förde henne till Feministisk Initiativ. Att hon blev arbetsmarknadspolitisk talesperson på grund av att hon valde det själv. Men Nordström hade nog föredragit att vara kvar som ordförande i Kommunal eller pamp inom SAP. Vilket inte minst de skamliga ”tiggarbrev” hon sände ut till medlemmarna avslöjade. Det räcker egentligen med att se på ett foto av henne från den här tiden. Hon var så äcklad av situationen att hon höll på att gå sönder som människa. Allting vändes plötsligt mot henne.

Egentligen förtjänar ingen människa en sådan hård behandling oavsett om de har orsakat den själva. Det blåste hårt om Kommunals ordförande, men inte hårdare det blåser en helt vanlig dag i Hemtjänsten med Plugo. Hur många människor drivs inte till sjukskrivning och en förtida död av stressen med minutscheman? De som jobbat flera år med detta bygger upp en depression och eller kortisolnivåer som närmast per automatik leder till en förtida stroke och ett kortare liv. Människor i arbetarklassen dör idag 10 år tidigare än människor högre upp i samhällsstegen. Med minutscheman kan vi räkna med att undersköterskorna dör 20-25 år tidigare och då med svår smärta. Dagens undersköterskor kommer att kräva aktiv dödshjälp med gift typ Oregon.

Statsministern menade att Aftonbladets arbete var förtjänstfullt. Ingen äkta arbetare kan vara stolt över ett fackförbund som omdömeslöst lurar sina medlemmar på pengar. Statsministern var säkert medveten om att 500.000 medlemmar i Kommunal även har rösträtt. Att 200.000 missnöjda undersköterskor förr eller senare får konsekvenser.

Feministiskt Initiativ använder sig av genusforskning, av att polarisera mellan män och kvinnor. I Kommunal verkar ofta vita ganska välavlönade kvinnor på 50 år och uppåt. Någon direkt insikt i hur Kina och Indien påverkar arbetsmarknaden lär inte finnas. Frågan är om det tas någon större hänsyn till USA och Afrika heller. Som vanligt är det någon miljon svenska kvinnor som antingen tillhör medelklassen eller vill tillhöra den som sätter agendan. Och de gör det med viss rätt emot ”gubbväldet” inom företagsvärlden och högern. Men de flesta inom alla partier idag är personer som vädjar till medelklassens luftjobb och människan lever inte på luft allena. Det är människan behöver är dricksvatten, mat, bostad och ett jobb som betalar räkningarna.

Människan behöver egentligen inte politiskt tjafs, genustrams eller ständnigt nya världsrekord i antalet generaldirektörer, coacher, vägledare, ombudsmän och kommunikatörer.

Så frågan är om det är Kommunal eller världen som måste förändras?

Vilka personer i våra kära utvecklingsländer kan tycka det är etiskt försvarbart att ta medlemsavgifterna från en av Sveriges lägst avlönade yrkesgruppers medlemsavgifter och öppna en lyxkrog för pengarna? Och vilka tror att lösningen på våra ekonomiska bekymmer är att spara på varje minut till insatserna till våra äldre? När blir nyliberalismens spariver självbedrägeri värdigt en pajas?

Det är lång väg mellan Hjällbogärdet och Göteborgs skogsbelupna utmarker och det tättbefolkade Stockholm city. Göteborgarna kan inte gömma sig bakom det kungliga slottet eller Riddarholmens prakt. Gamla Stan har ett av Sveriges vackraste lägen. Det kan man inte säga om Nya Lödöses stadskärna Gamlestan som innan nybyggnationer var allt annat än vackert. Att Warner Bros och BingoLotto samlas med Arbetsförmedlingen om vissa av lokalerna hjälper inte. Gamlestan är inte vackert, men det finns en annan moral och arbetarkultur än i Stockholms city. Lägenheterna i Gamla Stan är svindyra och Göteborgarna har inte alltid samma förståelse för den kultur som råder i Stockholm som Stockholmarna själva.

Men tillbaka till Kommunal. Nordström var inte stockholmare. Hon var från Halmstad och hon rycktes med av en tidsanda, ett sätt att tänka, den svenska elitens sätt att tänka och när det hela avslöjades att hon blivit likadan som eliten var folk inte bara förbannade på henne utan på alla de som stod närmast. En del av ilskan mot Kommunal spillde över på LO och sossarna. Ilskan fick folket att önska sig något annat och de svagaste och minst tänkande av dessa ilskna människor gick till SD och de fyras gäng. Tusentals och åter tusentals avhopp från Kommunal och ilskna undersköterskor lockade många andra – framförallt män – att kasta bort sina historiekunskaper och välja den enklaste av alla lösningar: Jimmie, Syntharen och de två andra i de fyras gäng.

Men sedan kom Covid-19 och folk insåg att ilskan kanske riktats åt fel håll. Och en hel del gamla och anhöriga till gamla som är beroende av hemtjänsten börjar sakta inse att minutscheman och ökad stress för personalen kanske är fel väg. Att det är höjden av otacksamhet att piska vård och omsorgspersonal ännu hårdare.

Konflikten som sänkte Anneli Nordström var delvis en konflikt mellan Stockholm och Göteborg och delvis en konflikt mellan Stockholm och övriga landet. In går alltså en person med bakgrund i styr och regler som jobbat som maskinist. En 74 från Luleå.

Och så där förfärligt mycket har inte hänt, men inte så förfärligt lite heller. Baudin har fattat att det är medlemmarna som måste sättas i fokus. Han har avskaffat stödet till politikerna i Stockholm som slutat bry sig om medlemmarna. Nu drar han dessutom Arbetsmiljöverket till JO.

För att Kommunals medlemmar ska få det bättre skulle det behövas en ny storstrejk av 1980-talets kaliber. Men för att Baudin ska kunna göra mer behöver han medlemmarnas uppbackning. Kommunals medlemmar behöver resa sig ur askan och glömma tiden med lyxkrogar och dyra viner. De behöver se sin utsatta situation, klassamhället, orättvisorna, den annalkande flyktingströmmen, den smältande polarisen, utsugningen av Afrika och diktaturerna. Storföretagens Svarta Bok avslöjar att marknadsekonmin inte är så oskyldig som Moderater och liberaler framställer den som. Naomi Klein är bara en av många kritiker. Jonas Sjöstedt i Vänstern är en annan och allt fler i Vatikanen och i kristna samfund i Latinamerika höjer rösten om en ny världsordning. Inom kristendomen kallas det befrielseteologi. I Göteborg finns sedan länge en stark vänster och den är inte bara centrerad kring Röda Stjärnans bokhandel. Den genomsyrar hela Majorna.

SD försvinner inte av sig själv. Moderaterna finns fortfarande kvar. Mörka stråk inom C och Kd dras med i de nyfacistiska strömningarna. Vi lever i en global värld där nya stormakter växer fram: Kina och EU utmanar numera den amerikanska jätten. Kina har sakta tagit över såväl USA som Afrika. De har köpt upp Afrikas tillgångar och USA står i skuld till Kina.

De flesta tyckte synd om Annelie Nordström och med all rätt. Hon var vad man kan kalla ”ett barn av sin tid” med ett slitet uttryck. Tyvärr har inte sådär otroligt mycket positivt hänt för Kommunals medlemmar sedan 2016. De sitter fast i klassamhällets lägre regioner som i cement. Att få bort Nordström var kanske nödvändigt, men korruptionen i Kommunal var inte grundproblemet. Grundproblemet var klassamhället och i det spelar Kommunal trots sina 500.000 medlemmar inte så stor betydelse. En halv miljon på ett jordklot där vi är på väg mot 8 miljarder säger inte så mycket. Vad kan 500.000 kommunalare göra åt Indien och Kinas ekonomier? Inte mycket. Inte ens gentemot USA:s 300 miljoner kan en halv miljon medlemmar göra så mycket och förlåt om jag avrundar uppåt. Efter miljökatastroferna som kommer vi kanske tvingas avrunda jordens folkmängd nedåt. I värsta fall handlar det om större justeringar nedåt än avrundningar. Det kan handla om att det istället finns 150 miljoner Amerikaner och 4-5 miljarder totalt på vårt klot om det vill sig illa. Mark Lynas är en klimat-journalist som tror på sämre horisonter än så. Att jordens befolkning kan rikta in sig på att det är det norra halvklotet som som blir beboeligt i framtiden är en hypotes som framställts i Climate Wars av Gwynne Dyer. I den världen finns fyra beboeliga zoner: Kanada, Ryssland, Skandinavien och Grönland. Plus eventuellt några till…

Kanske låter jag negativa, men samtidigt, med en annan politisk världsordning och fokus på jordbruk, bygg, skola och vård och andra basnäringar så tror jag de flesta skulle kunna ha det bättre överallt. Vi skulle klara oss på att jobba 30 timmar i veckan och ändå ha det bättre ekonomiskt än idag om samhället organiserades annorlunda. Alla som jobbar inom vården vet att ”underbemanning” och ”stress” är de två största problemen. Vilket med tanke på överbefolkning, arbetslöshet inte bara kan tyckas vara paradoxalt. Det är paradoxalt. Och tyvärr finns inte medvetenheten om vilka åtgärder som krävs där man skulle hoppas att de finns heller. Dagens miljörörelse är alltför splittrad och befolkas av för många drönare och drömmare för att vara ett seriöst alternativ.

Men Malkolm i GP, Tobias på Kommunal och allt fler andra börjar komma sanningen på spåren: Vi har ett stort antal människor och finansiella instutitioner som utnyttjar eller rent av parasiterar på systemet. Vi har också en stor grupp människor i hela Europa som skyller problemen på människor från tredje världen.

Men Covid-19 har avslöjat att flera branscher som finns idag egentligen inte behövs. Vi behöver inte affärsmän och kvinnor som flyger jorden runt och låtsas vara viktiga. Vi behöver inte tusen och en jippon, fotbollsmatcher och galor. Vi behöver inte äta alla djur inklusive kängurus, krokodiler och strutsar. Alla behöver inte köra bil. Alla kan inte köra bil. Vi har inte resurser till 8 miljarder bilar, 8 miljarder köttätare och 8 miljarder kommunikatörer. Jordklotet behöver en politik med sunt förnuft. Det behöver FN, socialism, miljörörelsen och fredsrörelsen. Kanske behöver det ett enat Afrika.

När vi ser hur Kina tar över världsekonomin får vi kanske börja ställa frågan om vi ska kollektivisera, socialisera och kommunalisera mer verksamhet. För att några få privatpersoner och dynastier ska ta hand om pengarna och tvinga övriga in i stress och konkurrens är helt enkelt inte långsiktigt hållbart.

När det finns resurser och möjligheter, framförallt i form av jord att bruka och arbetskraft är det orimligt att man ska jaga undersköterskor i hemtjänsten minut för minut. Det är inte kristet. Det är snarare så att politikerna i Göteborg glider med i samma okritiska samtidsvåg och samtidsflod som fått än den ena än den andra politikern och styrelseproffset att tappa kontakten med marken. För å ena sidan hyllar de vårdpersonalen och vill ge dem medalj. De berömmer dem hjärtligt och skickar dem hälsningar och plattityder. De är tydliga med sin tacksamhet, men vilka ger de pengarna? Jo, till bankerna, flygbolagen och till alla de företag som egentligen *inte* behövs och/eller *inte* klarar sig. De som *verkligen* behövs nämligen vårdpersonalen får inte ökad lön utan minutscheman. Lönen för det hårda arbeta de utfört är: ännu hårdare arbete, ännu mer stress, ännu sämre villkor.

Ni hör själva hur det låter och ni har varit med om det förr. Banker som förskringrar våra pengar får mer pengar. Direktörer som missköter sina jobb får fallskärmar. Flygbolag som inte kan sälja flygbiljetter får pengar ändå. Bilföretag som inte kan sälja bilar får pengar ändå. Företag som inte kan betala hyran får pengar till hyran. Men vårdpersonalen som jobbar och behövs får minutscheman. Var och varannan arbetare får gratis pengar p.g.a. Covid-19 utan yrkesgruppen som löser problemen. De pressas istället hårdare.

Smart, fast inte tillräckligt smart.

När människor fått det tillräckligt dåligt säger de ifrån. Inte alltid på rätt sätt, men på det ena eller andra sättet ställer de krav. Ofta på ett sätt som är onödigt kraftfullt och jobbigt för de som står i vägen.

Jag tror inte Covid-19 kommer att leda till högre lön för undersköteskor och förmodligen inte till minskad stress eller press heller. När utbetalningarna till misslyckade branscher är slut väntar arbetslöshet, problem och misär. Men när Covid-19 är över och man gör en bedömning av hur mycket pengar man kastat bort på misslyckade företag, onödiga adminstratörer och särintressen lär man bjuda in Tobias Baudin till samtal i alla fall.

Sedan är frågan vad han kommer att säga och vad han kan åstadkomma. Att personer ska känna skuld, skam och dåligt samvete över att ha utsatt en yrkesgrupp för förhöjda kortisolnivåer och Sveriges sämsta arbetsmiljö i 5-15 år lär väl dryftas lite grand i alla fall. Men för att det ska nå ut i media och pressen behöver det i slutändan ske på ett sätt så att det gynnar medelklassens intressen och självbild. Än så länge gynnar inte hemtjänstens eller arbetsklassens arbetmiljö och villkor vare sig medelklassens intressen eller självbild.

Därför riskerar det hela att sluta i demonstrationer, blodiga upplopp, poliser med vattenkanoner och vandalisering av Täby, Djursholm, Vellinge och Örgryte. Vi kan få se något betydligt värre än Skotten i Ådalen.

Medelklassen har målat in sig i ett hörn. De flesta tjänster som de erbjuder saknar efterfrågan och är subventionerade av staten, en stat som nu gjort slut på pengarna i den nyliberala Covid-19 paniken. De nyliberaler som vill att marknaden ska bestämma överger samtliga sina egna principer på grund av ett virus som för större delen av befolkningen är totalt ofarligt. Det är uppenbart att principen av den fria konkurrensen inte gäller om just ditt jobb, din bransch eller dina förmåner utsätts för den. Fri konkurrens ska inte gälla flyget, bankerna eller idrotten eller något som helst annat särintresse heller för den delen. För tillfället är den enda bransch man ihärdidgt arbetar med att utsätta för fri konkurrens i Göteborg hemtjänsten. Det vill säga en form av vård och omsorg som i princip är den absolut viktigaste i Covid-19-sammanhanget.

Och den ger man alltså inte utan en viss vällust ordentliga pisksnärtar.

Finns det fler låtsasprojekt medelklassen kan hitta på? Folket har tröttnat på könshatet, könsneutraliteten, hen-trenden och alla andra överhajpade akademiska floskler som går att fabricera.

Den vägen är stängd och då återstår några nya piller ur verkligheten: De globala orättvisorna, miljöproblemen, djurens rättigheter, människans rättigheter och rättvisa över huvud taget. Det är en samling piller som kanske är svåra att svälja, men åtminstone delvis kommer det att behöva sväljas.

Människan kommer att se nya möjligheter. Människan är kreativ. Medelklassen är den mest kreativa av dem alla. De hittar alltid utvägar även när de slagit huvudet i väggen. Det går alltid att vända om och hitta nya vägar.

I dagens mediala värld kan nästan vad som helst bli ”trendigt” och säljas in till miljonpublik. Förr i tiden hade vi konsumentsuccéer som Kuben, Ormen, Tetris och Nintendo. Varje år kommer en ny julklapp som alla vill ha.

Dessutom tror jag att många nätshoppar bort problemen.

ATG:s nya monsterpotter varje onsdag och söndag (faktiskt nästan varje dag i veckan) ger en liten fingervisning om människans mångsidighet i en kris. Varför deppa ihop när du kan spela ihop pengar eller köpa nya kläder till nedsatt pris? Shopping och spel ses bland som något fult, men när andra branscher bryter ihop tror jag vi behöver vara rädda om dem. Det är trots allt ekonomisk tillväxt (med miljöhänsyn) vi vill ha.

Jag vill inte avskaffa konsumtionssamhället. Tvärtom, jag vill släppa in fler i det i den mån det är möjligt och det *är* möjligt, men att missunna vanliga arbetare återhämtning, vila och en och annan färdiglagad rätt eller nytt klädesplagg är inte vägen framåt. Även Kommunals medlemmar borde ha rätt till samhällets värden. Kanske borde vi justera hur vi ser på arbetare och deras löner. Och släppa in Kommunals medlemmar in i värmen. Vi borde kanske bygga ett samhälle där du får vara medlem i Kommunal och ändå ha rätt till samma levnadsstandard som övriga 4/5 av Sveriges befolkning.

Kanske måste vi kanske avskaffa hela konsumtionssamhället och gå in i genom en kollaps. Men om det är dit vi är på väg- ja även då kortisolstinna minutscheman ändå fel väg att gå. Och än mer förkastliga är lyxkrrogar i Stockholm stad med vin för 40.000 kronor flaskan.

Nobelpriset i Litteratur kanske snart borde gå till Aftonbladet eller postumt till Lars Johan Hierta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: